Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Studenternas slappa kurser är rent slöseri

Det är vanligt att studenter inte behöver lägga mer än 20 timmar i veckan på heltidsstudier. Helt ohållbart, skriver Gunnar Wetterberg.Foto: Colourbox

Studietiden är dyrbar. Därför är ”heltidsstudier” med bara ett fåtal föreläsningar i veckan ett samhällsfarligt slöseri.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Högskolestudierna är en av samhällets största investeringar. Högskolan är numera rentav den största statliga sektorn. Studenterna lägger flera års studiemedel på att skaffa sig den kompetens de behöver. Samhällsekonomin avstår samtidigt från de arbetsår som i stället tillbringas vid högskolan. Sammantaget satsar hela samhällsekonomin åtskilliga tiotals miljarder på den högre utbildningen varje år.

Därför är det ett stort bekymmer att pengarna tas så dåligt till vara. Till det mest oroväckande hör rapporterna om hur få timmar studenterna lägger på det som kallas ”heltidsstudier”. Variationerna mellan ämnen och inriktningar är stora, men åtminstone från de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna är det inte ovanligt med uppgifter om neråt 20 timmars studier i veckan - inklusive både lärarledd tid och självstudier.

Lågt studietempo på högskolan

Det slår hårt mot avkastningen på investeringarna i den högre utbildningen. Med tio veckotimmar till på många utbildningar skulle grunden för det framtida arbetslivet bli mycket bättre lagd. Mastersstudier med fem-sex års sammanlagd studietid har börjat bli allt vanligare. Om studietiden användes mer effektivt skulle många fler klara sig på sin grundexamen efter tre-fyra år.

Problemet blir inte mindre av att arbetslivet kommer att ställa nya krav på högskolan. Robotar och artificiell intelligens är slagorden för dagen, men oavsett hur stor betydelse just de kommer att få blir det alltmer orealistiskt att man ska klara sig på sin grundutbildning genom 40-50 års arbetsliv. 

Allt fler kommer allt oftare att behöva söka sig tillbaka till sin alma mater för att fylla på och tänka om – och då blir det lusiga studietempot en förolämpning mot dem som sätter av dyrbar tid mitt i livet för att förkovra sig. 

Höj kraven på högskoleutbildningarna

Regeringen borde omedelbart uppdra åt sina myndigheter att granska vad som kan göras för att utnyttja tiden mer effektivt. Staten har själv skapat en av de värsta flaskhalsarna för mer effektiva studier. Genom att svälta många utbildningar på lärartimmar blir det svårt att driva på utbildningen i den takt som studiernas tillgängliga tid egentligen borde göra möjlig. I den kommande högskolepropositionen borde därför en rejäl upprustning av lärarresurserna ha allra högsta prioritet. Med fler lärartimmar måste universiteten och högskolorna ta sitt ansvar för att bredda och fördjupa innehållet i utbildningarna.  

Signalen till studenterna måste bli tydlig. Nu kommer vi att höja kraven på utbildningarna. Det betyder att utrymmet för extraknäck vid sidan av blir mindre, men i gengäld kommer ni bättre rustade till den arbetsmarknad ni ska möta. 

Dessutom borde också sidoknäcken kunna utnyttjas mer effektivt än i dag. I Danmark har man skapat studentarbeten på tolv veckotimmar, som blir en brygga mellan utbildningarna och de företag som vill ta emot studenterna. I kompetensbristens Sverige borde det vara en idé som många företag skulle kunna ställa upp för, med Ingenjörsvetenskapsakademiens ”Tekniksprånget” som förebild.

Det är hög tid att sätta stopp för tidsslöseriet vid universiteten – där vilar en av den svenska ekonomins största dolda tillgångar.

 

Läs också:

Var inte rädda för universitetsavgifter