Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Studenter riskerar att få ännu färre föreläsningar

Återställ grundutbildningens kvalitet! Det blir ingen forskning utan forskare, skriver Gunnar Wetterberg. På bilden: Lunds universitets huvudbyggnad. Foto: JENS CHRISTIAN / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Högskolor kan få rätt att föra över utbildningspengar till forskningen. Men faran är att högskolans största problem just nu – bristen på lärarledda timmar - förvärras.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

STRUT är nog vårens minst uppmärksammade utredning, i förhållande till sin betydelse. Den har hamnat i samma strykklass som sitt ämne – universiteten och högskolorna.

Egentligen är det obegripligt. Utbildningen är numera den mest omfattande statliga verksamheten. Mer än en fjärdedel av alla statligt anställda – drygt 67 000 människor – arbetar inom sektorn, de allra flesta vid universiteten och högskolorna.

Men politiken bryr sig knappast. Högskoleministrar utan förankring i sektorn avlöser varandra, ibland med statssekreterare som vet lika lite. Ändå klarar de sig – kanske därför att oppositionen är lika ointresserad.

Pengar kan tas från utbildningen

Därför kan man undra vad som ska hända med STRUT:en, den utredning om högskolans styrning som förra Göteborgsrektorn Pam Fredman lade fram häromveckan. Om den genomförs kan den leda till stora förändringar. Forskningen och den högre utbildningen ska slås samman till ett anslag, forskarna ska få större basanslag, och staten ska sluta fleråriga överenskommelser med alla universitet och högskolor.

De där överenskommelserna är nog en förflugen tanke. Några kritiker våndas över risken för ökad politisk styrning, men jag betvivlar att regeringskansliet kommer att orka göra något meningsfullt av 40 olika förhandlingar. Tanken löper alla risker att bli en byråkratisk luftpastej – till ringa glädje för de stackars högskolorna, eftersom det ändå inte ska vara några pengar inblandade. Men några pappersvändare till blir det.

Det mest långtgående förslaget är att anslagen till forskning och utbildning ska slås samman. Här och var applåderas det – det ökar högskolornas möjligheter att själva bedöma vad de vill satsa på. 

Men riskerna är påtagliga. Det ligger prestige i forskning, på ett helt annat sätt än i utbildning. Faran är att en del högskolor för över utbildningspengar till forskningen. Det vore alldeles på tvärs mot högskolans största problem just nu – bristen på lärarledda timmar, som sänker utbildningens kvalitet och sinkar studietakten för dem som satsar år och studiemedel på högskolan.

Utredningen föreslår också att basanslagen till forskningen ska öka. Forskningens beroende av anslag utifrån ska minska. Det ska öka forskarnas möjligheter att ta egna initiativ och trygga deras anställningar.

Återställ grundutbildningens kvalitet! Det blir ingen forskning utan forskare!

Lovvärt och klokt, men var ska pengarna tas ifrån? Om statsmakterna inte tillför friska medel har det mumlats om att minska forskningsrådens resurser och flytta över dem till högskolorna.

Det vore en olycka. Forskningsråden har genomtänkta processer för att fördela anslag till lovande projekt och forskare. I skymundan delar andra statliga myndigheter ut forskningspengar på ibland betydligt lösare boliner. Det är därifrån pengarna till basanslagen ska tas, inte från forskningsråden.

STRUT:s viktigaste förslag är att regeringen vart fjärde år ska lägga fram en proposition om både forskningen och utbildningen. Det vore ett välkommet steg bort från den flåsiga innovationsretoriken.

Och i den första sammanhållna högskoleproppen vore huvuduppgiften given. Återställ grundutbildningens kvalitet! Det blir ingen forskning utan forskare!

Skogsbränderna var betydligt värre förr. Gunnar Wetterberg berättar om sin bok om skogen i Sverige.