Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Stafettläkarna är en följd av Jantelagen

Mycket av stafettläkeriet är helt onödigt. Det är billigare att betala rejäla läkarlöner där de behövs.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Från 2011 till 2013 ökade landstingens kostnader för inhyrd personal från 2,54 till 2,86 miljarder kronor. Det mesta går till läkare och sjuksköterskor. Det är i primärvården och i psykiatrin som problemen är störst.

De senaste veckorna har det kommit nya siffror i rubrikerna. Vårdcentralen i Brunflo har inte haft någon ordinarie läkare på två år. För att få stafettläkare har man höjt ersättningen från 45 000 kronor i veckan till 62 000. När en läkare begärde 82 000 kronor för en vecka tackade man nej.

 

Enligt uppgifter i medierna saknas det 2 000 allmänläkare i Sverige. Risken är att bristen blir ännu större de närmaste åren, eftersom medelåldern är förhållandevis hög. Det går ut över patienterna, som mister kontinuiteten i läkarkontakterna. Därmed ökar risken för hälsovådliga missgrepp och feldiagnoser.

Varje gång siffrorna slås upp lovar de ansvariga politikerna att de ska ta itu med eländet. Häromåret lovade landstingen att halvera kostnaderna. Ändå går utvecklingen i motsatt riktning. Kanske är det bekvämare att låta en del läkare växla in sina övertidsberg i stafettinkomster.

Det rimliga vore att betala de löner som krävs för att få de lediga tjänsterna besatta. Löneläget för allmänläkare har visserligen förbättrats, men uppenbarligen inte tillräckligt. Om den begärda veckolönen på 82 000 kronor blev månadslön för en fast anställd läkare skulle vårdcentralen i Brunflo antagligen bli mer attraktiv.

 

Då slår Jante till. När jag frågade en ledande politiker i ett av de utsatta länen höll hon med om att högre löner antagligen skulle lösa åtskilliga vakanser. Det skulle vara ekonomiskt lönsamt, eftersom hyrläkarkostnaderna normalt är ett par gånger högre, om inte mer. Patienterna skulle slippa byta läkare varje gång de kommer på besök.

"Men det är politiskt omöjligt", klippte hon av.

Jo, höga löner i offentlig verksamhet kräver goda förklaringar. Med jämna mellanrum publicerar LO rapporter om vad allmänheten anser vara rimliga löner i olika yrken. När den senaste rapporten kom 2011 ansågs läkarna vara värda högst lön av tio yrken – hela 39 000 kronor i månaden…

Det är en ynkedom att landstingen struntar i både kvalitet och kostnader för att slippa löneavunden. Det rimliga vore att inleda en förhandling med Läkarförbundet om en rejäl nyordning. Med nya schemaregler skulle övertidsbergen kunna kapas. Det skulle göra läkaryrket mer mänskligt än med dagens dryga och långa jourer. På så vis skulle även de ”tuffaste” specialiteterna bli överkomliga för småbarnsföräldrar. Samtidigt skulle stafettläkarsystemet inte längre gödas av all den övertidskompensation som ackumuleras i systemen.

 

En sådan reform skulle kosta. Alla berörda läkare måste få betalt om man ska lösa ut de mest orimliga arbetstidsreglerna. Lönerna för de mest svårbesatta tjänsterna i psykiatrin och på vårdcentralerna i glesbygden måste säkert höjas med åtskilliga tusenlappar i månaden.

Ändå skulle vinsterna bli långt större, såväl genom besparingar som genom förbättrad kvalitet. En stor del av hyrläkareländet skulle kunna botas med lite större mod från landstingsråden. Det går att knäcka Jante med goda argument.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!