Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Sluta gnäll om pensionen, LO

Om LO vill göra något effektivt för de fattigaste pensionärerna kan de sikta in sig på de kommunala bostadstilläggen. Det blir både mer träffsäkert och billigare än att peta i pensionssystemet, skriver Gunnar Wetterberg.

Karl-Petter Thorwaldsson ska lämna det allmänna pensionssystemet i fred. Det vore bättre om LO tog itu med avtalspensionerna.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

På 1 maj tog LO-ordföranden upp pensionerna. Han var bekymrad över att 70 procent av lönen i pension kan vara på väg att bli 50. När han fick frågan om vilken lösning han såg svarade han:

”Ganska enkel; att betala in mer pengar till vårt pensionssystem."

Nej, det är inte alls enkelt – och inte ens klokt – att Karl-Petter lägger ansvaret på riksdagen.

För det första tar det tid. Om man ska respektera systemet kommer någon eller ett par procent högre avgifter i dag inte att få någon rejäl effekt förrän om 20-30 år. Om man ska höja garantipensionerna redan nu är det inte pensionssystemet som betalar, utan den allmänna statsbudgeten. Och där borde kommunernas framtida kostnader för de demenssjuka vara ett betydligt större bekymmer än pensionerna.

Om LO vill göra något effektivt för de fattigaste pensionärerna kan de sikta in sig på de kommunala bostadstilläggen. Det blir både mer träffsäkert och billigare än att peta i pensionssystemet.

För det andra betyder höjda pensionsavgifter att skatten på arbete skärps än mer. Det skulle slå mot vad Karl-Petter talar om i nästa andetag – att fler måste arbeta mer, eller i varje fall längre. LO borde snarare agitera för fastighetsskatter, så att skatten på arbete tvärtom kan sänkas. Det vore en fördelningspolitisk nåd att stilla bedja om.

Istället borde LO rikta in sig på avtalspensionerna. Årets avtal blev bara ett år långa. Tillsammans med de andra fackliga organisationerna skulle LO kunna mobilisera för att göra pensionerna till en huvudfråga i nästa förhandling.

Det har flera fördelar:

 Avtalspensionerna betalas ur löneutrymmet, inte av skatterna. Därmed slipper man de snedvridningar som ökade skatter kan leda till och sparar skatteutrymmet till annat som är svårare att finansiera.

 Det är genom avtalspensionerna som man kan göra framtidens pensioner mer jämställda. I dag är det löneutrymmet över taket som ger upphov till pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män. Om man höjer den generella avsättningen till tjänstepensionerna – i dag 4,5 procent i de flesta avtalen – kommer det att ge kvinnorna en ökande andel av pensioner.

 Genom att stärka avtalspensionerna får både kollektivavtalen och de fackliga organisationerna ökad legitimitet. Var och en som söker arbete gör klokt i att undvika arbetsgivare som smiter undan kollektivavtalens socialförsäkringar. Istället för att blockera salladsbarer kan facken få de arbetssökande att rösta med fötterna. Det vore bra för den svenska avtalsmodellen.

Många avtal löper ut redan nästa år. Om förhandlarna går in för att sätta av en halv procentenhet av löneutrymmet varje år skulle de generella avsättningarna kunna komma upp i sex procent till 2020. Det skulle lägga grunden för rejäla pensioner 2040 och bromsa den utveckling som Karl-Petter Thorwaldsson talar om.

Det vore ingen dålig insats för mer jämställda pensioner – i synnerhet som en procentenhet på lönen kommer att vara värd betydligt mer om 20 år än vad den är i dag.

 

Läs också:

Fler borde jobba efter 70 - som kungen

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.