Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Skräcken för robotar är alldeles bakvänd

Robotar, digitalisering och AI kan mildra personalbristen i kommuner och landsting, skriver Gunnar Wetterberg. Här en utklädd demonstrant i Berlin i mars. Foto: OMER MESSINGER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Skräcken för robotar och AI är alldeles ännavänd. Det är där framtiden ligger.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Häromveckan var jag på seminarium i Norrköping. Kring bygget av Ostlänken talade politiker och tjänstemän om ”Framtidens Östergötland”. Men det fanns ett påtagligt hot mot planerna. Finansieringen skulle nog reda sig, men skulle det finnas folk? Just nu är det inte bara Ostlänken som ligger i stöpsleven, utan också Västlänken, Varbergstunneln, den nya tunnelbanan i Stockholm och Norrbotniabanan. Alla behöver samma slags konstruktörer och byggare – och dem är det redan ont om.

Det ser likadant ut när jag läser SKL:s senaste rapport om kommunernas och landstingens ekonomi. Oron för demografins anspråk – först de många unga, sedan de skröpliga äldre – handlar inte bara om vad det kostar, utan också vem som ska göra jobbet. I sjukvården har hyrläkare och hyrsystrar blivit en dyrköpt lösning, i skolan har man svårt att hitta tillräckligt många kompetenta lärare, och i äldreomsorgen ska allt fler dementa tas om hand.

För banbyggenas skull kan cynikern hoppas på en rejäl lågkonjunktur. Det minskade bostadsbyggandet kan frigöra en del av den arbetskraft som behövs. Jämfört med tidigare svackor är de många projekten rentav en fördel. I början av 90-talskrisen hoppades en del att infrastruktursatsningar skulle bota arbetslösheten – men alldeles för lite var förberett och projekteringen tog alldeles för lång tid för att det skulle fungera.

Personalbrist i offentlig sektor

Problemet med skolan, vården och omsorgen är att det inte handlar om några projekt under fem-tio år, utan om verksamheter som måste ticka och gå allt framgent. Då handlar det om att locka fler att söka sig till yrkena – och det tar tid. Redan de utbildningar som finns tar flera år att gå igenom – och om de ska byggas ut tar det ännu längre tid, för att hitta lärare och för att ordna fler praktikplatser.

Därför är SKL:s ekonomirapport uppmuntrande läsning. Den nöjer sig inte med att be om mer pengar för att anställa fler. Den ställer den grundläggande frågan om produktiviteten. Hur ska man i framtiden kunna uträtta mer med samma resurser som i dag?

Det är den offentliga sektorns ödesfråga. Det går för det mesta trögare att ta hand om människor än att bygga bilar. Men när fler bilar byggs på samma tid drar det upp lönerna – inte bara på Volvo, utan ringarna sprids till hela näringslivet, också till den offentliga ekonomin, eftersom alla behöver folk och inte vill hamna på efterkälken när andra arbetsgivare höjer lönerna. 

Robotar är en del av lösningen

Om det fortsätter kommer skattebetalarna gradvis att få allt mindre för pengarna, när de offentliga lönerna stiger utan att produktiviteten hänger med. Det brukar kallas ”Baumols sjuka”, efter den briljante ekonomen William Baumol som inte hann få ekonomipriset (det hade funnits fler skäl att ge honom det, men han dog 2017, vid 95 års ålder).

Desto mer uppmuntrande är det att SKL flaggar för digitalisering och AI. Försöket att automatisera hanteringen av försörjningsstöd i Trelleborg är ett litet men viktigt stöd. Det vidgar kompetensförsörjningens flaskhals. 

Tack vare självstyret kan kommunerna fungera som 290 laboratorier åt varandra. Med nya idéer och experiment kan de gå i spetsen för moderniseringen av den offentliga sektorn. Gör det!

 

 

Att skjuta fler älgar kan minska risken för skogsbränder, berättar Gunnar Wetterberg - i ett samtal om hans nya bok om skogen - i Ledarsnack nedan.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!