Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Så kan politikerna dyrka upp låsningarna till 2022

Om partierna bestämde sig för vilka stora frågor de skulle vilja hantera, så skulle de kunna tillsätta några utredningar med uppgift att lägga fram förslag – den siste november 2022. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Den politiska ingenjörskonstens bästa tid är nu. Med tre år kvar på valet hinner man resonera sig fram till gemensamma lösningar på svåra frågor – och ingen vet vem som får ansvaret i oktober 2022.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

John Rawls är en av samtidens mest intressanta filosofer, som tvingat många av oss att tänka längre och skarpare om fördelning och rättvisa än vi kanske annars skulle ha gjort.

Ett av de begrepp han myntat är the veil of ignorance – okunnighetens slöja. För att konstruera ett rättvist system ska vi ställa oss bakom ett skynke, utan att veta var vi hamnar i framtiden, och göra något som vi tycker är rätt och rimligt, oavsett hur vi själva kommer att bruka och behöva det.

Okunnighetens slöja som arbetsmetod

Av och till har jag undrat om man inte skulle kunna vidga begreppet till att bli en politisk arbetsmetod. Några av de frågor vi behöver lösa de närmaste årtiondena är så stora att de skulle må bäst av bred politisk enighet, spelregler som alla var överens om, som vi kunde utgå ifrån när vi själva handlar, utan att riskera plötsliga förändringar efter varje val.

Sådana lösningar är svåra att åstadkomma på ett par års sikt. Men tänk om man kunde skapa Rawls slöja? Om partierna i dag bestämde sig för vilka stora frågor de skulle vilja hantera på det här sättet, så skulle de kunna tillsätta några utredningar med uppgift att lägga fram förslag – den siste november 2022. 

Poängen med ett sådant datum är att ingen vet vem som då kommer att ha ansvaret. Då ligger det i alla partiers intresse att komma fram till lösningar som skulle ge dem så goda förutsättningar som möjligt, givet att det blir deras block (eller någon ny konstellation) som tar regeringsansvaret efter nästa val.

Vilka frågorna ska vara kan man diskutera. 

Klimatet, givetvis. Rensat från utspelssjukan, med en sakkunnig analys av vad som biter bäst till lägst kostnad. Förhoppningsvis kan SNS Konjunkturrådsrapport 2020 bidra med underlag – den har en spännande och kvalificerad sammansättning.

Skatterna har januariöverenskommelsen redan pekat ut. Problemet är att så många politiker redan avfärdat så många lösningar – och dessutom lagt till ytterligare en drös undantag som komplicerar systemet. Fler människor i mer arbete borde vara målet – då måste utredningen gå igenom alla komponenter utan skygglappar – den indirekta beskattningen, de sociala avgifterna, kommunalskatten, den statliga inkomstskatten, kapitalbeskattningen, bolagsskatten, 3:12-reglerna, men också fastighetsskatten. 

Rawls slöja skulle göra det lättare att lösa upp låsningarna och bädda för en omskapande regeringspolitik.

De två stora offentliga utgiftsområdena är socialförsäkringarna och välfärdstjänsterna,. Demografins anspänningar, inklusive invandringen, i kombination med Baumols sjuka – att det är svårare att öka produktiviteten för tjänster än för varuproduktion – ställer frågan om den framtida finansieringen på högkant. Med stigande realinkomster är det rimligt att fråga vad hushållen själva kan betala mer av. Arbetsmarknadens parter står redan för många kompletterande socialförsäkringar. Men utredningen borde också fundera över hur man kan rationalisera tjänsterna med digitalisering, robotar och AI.

Rawls slöja skulle göra det lättare att lösa upp låsningarna och bädda för en omskapande regeringspolitik efter den 11 september 2022. 

 

Läs också:

Jobbskatteavdrag är bra för de sämst ställda 

Så borde nästa skattereform se ut. Ekonomen Robert Boije gästar Ledarsnack.