IT sägs kunna revolutionera vården. Men i dag har läkarna svårt att se ens vad kollegerna i andra län vet om deras patienter. Om inte landstingen skärper sig måste socialminister Annika Strandhäll agera, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES & LEBEDEV VALERIY
IT sägs kunna revolutionera vården. Men i dag har läkarna svårt att se ens vad kollegerna i andra län vet om deras patienter. Om inte landstingen skärper sig måste socialminister Annika Strandhäll agera, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES & LEBEDEV VALERIY
Gunnar Wetterberg

Politikernas IT-fiasko är ett hot mot sjukvården

Publicerad

IT sägs kunna revolutionera vården. Men i dag har läkarna svårt att se ens vad kollegerna i andra län vet om deras patienter. Om inte landstingen skärper sig måste Annika Strandhäll agera.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

För en del år sedan handlade temadelen i The Economist om sjukvården och den nya informationstekniken. Tidningen konstaterade häpet att ingen kunskapsintensiv sektor använde så lite IT som medicinen. Den skyllde på babyboomens läkare – mäktiga, många, och inte särskilt förändringsbenägna. Men med en ny generation doktorer borde den nya tekniken förlösas.

Pensionsreformen på 1990-talet desarmerade den demografiska bomben för socialförsäkringarnas del, men i vården och omsorgen ligger den kvar. I dag domineras den av trettiotalisterna, 1900-talets minsta årskullar – men om några år fyller de första fyrtiotalisterna 80, och då kommer kostnaderna att raka i höjden.

Gemensamt journalsystem

När jag skrivit om samspelet mellan demografin och ekonomin (senast i Kurvans kraft, Weylers) har jag ibland funderat över hur löjliga den sortens spådomar kan te sig i efterhand. Vilka jokrar är det som kommer att ställa de dystra bedömningarna på huvudet?

Jo, kanske är just den nya tekniken jokern som kommer att få de dystra vårdprognoserna på skam. Informationsteknologin, telemedicinen och den artificiella intelligensen skulle kunna stå för den ökade produktivitet som ger mer vård och omsorg för skattekronorna. 

De dryga tillsynskostnaderna kan minska med smarta larm, som hjälper äldrevårdscentralerna att ställa snabba diagnoser på anslutna gamla i hemmen. Om varningsklockorna ringer kan snabba åtgärder sättas in tack vare samspelet över skärmar som på någon minut låter patienten träffa läkaren. Gränserna mellan vård och omsorg suddas ut, fler och fler kan bo längre hemma – om bara tekniken får blomma.

Men detta ”om” är ett verkligt aber. I dag har vi inte ens ett gemensamt journalsystem för hela landets sjukvård. Stockholm, Västra Götaland och Skåne satsade för att få fram ett gemensamt system, men de västra och södra regionerna drog sig ur. Därför har läkarna svårt att se vad kollegerna i andra landsting vet om deras patienter – för att inte tala om hur lite äldreomsorgen kan komma åt.

Agera, Annika Strandhäll

För att digitaliseringen ska kunna utvecklas måste breda plattformar byggas. En av de mest självklara borde vara ett gemensamt journalsystem för hela den svenska sjukvården och omsorgen. Ett sådant system skulle underlätta vården, det skulle förbättra samarbetet mellan sjukhusen och hemtjänsten, men det skulle också kunna erbjuda värdefulla register för klinisk forskning och utvärdering.

Det är medborgarnas väl och ve som är huvudsaken, men framsynta tekniska lösningar i välfärdens tjänst har ofta dragit nyttiga kommersiella bieffekter med sig. Sverige ligger lite före Europa och resten av världen i åldrandet, men om svensk tele- och IT-medicin får utvecklas kan det bli en eftertraktad exporttjänst på något årtiondes sikt.

Att landstingen, regionerna och kommunerna inte förmått åstadkomma det självklara på egen hand är ett pinsamt fiasko för den lokala självstyrelsen. Om SKL inte kan förmå sina medlemmar att skärpa sig, då borde staten ta de initiativ som krävs. De gemensamma journalerna måste stå högt på socialminister Annika Strandhälls framtidslista, för trygghetens och den goda omsorgens och vårdens skull. 

 

Läs också:

Gör er redo för en repris på 90-talskrisen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag