Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Politikernas IT-fiasko är ett hot mot sjukvården

IT sägs kunna revolutionera vården. Men i dag har läkarna svårt att se ens vad kollegerna i andra län vet om deras patienter. Om inte landstingen skärper sig måste socialminister Annika Strandhäll agera, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES & LEBEDEV VALERIY

IT sägs kunna revolutionera vården. Men i dag har läkarna svårt att se ens vad kollegerna i andra län vet om deras patienter. Om inte landstingen skärper sig måste Annika Strandhäll agera.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

För en del år sedan handlade temadelen i The Economist om sjukvården och den nya informationstekniken. Tidningen konstaterade häpet att ingen kunskapsintensiv sektor använde så lite IT som medicinen. Den skyllde på babyboomens läkare – mäktiga, många, och inte särskilt förändringsbenägna. Men med en ny generation doktorer borde den nya tekniken förlösas.

Pensionsreformen på 1990-talet desarmerade den demografiska bomben för socialförsäkringarnas del, men i vården och omsorgen ligger den kvar. I dag domineras den av trettiotalisterna, 1900-talets minsta årskullar – men om några år fyller de första fyrtiotalisterna 80, och då kommer kostnaderna att raka i höjden.

Gemensamt journalsystem

När jag skrivit om samspelet mellan demografin och ekonomin (senast i Kurvans kraft, Weylers) har jag ibland funderat över hur löjliga den sortens spådomar kan te sig i efterhand. Vilka jokrar är det som kommer att ställa de dystra bedömningarna på huvudet?

Jo, kanske är just den nya tekniken jokern som kommer att få de dystra vårdprognoserna på skam. Informationsteknologin, telemedicinen och den artificiella intelligensen skulle kunna stå för den ökade produktivitet som ger mer vård och omsorg för skattekronorna. 

De dryga tillsynskostnaderna kan minska med smarta larm, som hjälper äldrevårdscentralerna att ställa snabba diagnoser på anslutna gamla i hemmen. Om varningsklockorna ringer kan snabba åtgärder sättas in tack vare samspelet över skärmar som på någon minut låter patienten träffa läkaren. Gränserna mellan vård och omsorg suddas ut, fler och fler kan bo längre hemma – om bara tekniken får blomma.

Men detta ”om” är ett verkligt aber. I dag har vi inte ens ett gemensamt journalsystem för hela landets sjukvård. Stockholm, Västra Götaland och Skåne satsade för att få fram ett gemensamt system, men de västra och södra regionerna drog sig ur. Därför har läkarna svårt att se vad kollegerna i andra landsting vet om deras patienter – för att inte tala om hur lite äldreomsorgen kan komma åt.

Agera, Annika Strandhäll

För att digitaliseringen ska kunna utvecklas måste breda plattformar byggas. En av de mest självklara borde vara ett gemensamt journalsystem för hela den svenska sjukvården och omsorgen. Ett sådant system skulle underlätta vården, det skulle förbättra samarbetet mellan sjukhusen och hemtjänsten, men det skulle också kunna erbjuda värdefulla register för klinisk forskning och utvärdering.

Det är medborgarnas väl och ve som är huvudsaken, men framsynta tekniska lösningar i välfärdens tjänst har ofta dragit nyttiga kommersiella bieffekter med sig. Sverige ligger lite före Europa och resten av världen i åldrandet, men om svensk tele- och IT-medicin får utvecklas kan det bli en eftertraktad exporttjänst på något årtiondes sikt.

Att landstingen, regionerna och kommunerna inte förmått åstadkomma det självklara på egen hand är ett pinsamt fiasko för den lokala självstyrelsen. Om SKL inte kan förmå sina medlemmar att skärpa sig, då borde staten ta de initiativ som krävs. De gemensamma journalerna måste stå högt på socialminister Annika Strandhälls framtidslista, för trygghetens och den goda omsorgens och vårdens skull. 

 

Läs också:

Gör er redo för en repris på 90-talskrisen

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!