Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Gunnar Wetterberg

Pensionssystemet ska inte vara ett lotteri

PPM-systemet bör göras om, skriver Gunnar Wetterberg
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Nu kom det orangea kuvertet. PPM är ett lotteri i ett system som ska vara stabilt och säkert.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Beskedet för 2022 är dystert. Nästan alla får lägre premiepension än i fjol. För bortåt 50 000 pensionärer betyder det att deras samlade allmänna pension minskar, trots alla försök att åstadkomma motsatsen. 

Det borde sända en kraftig varningssignal. PPM-andelen av pensionerna kommer att växa i betydelse, ju fler av oss övergångspensionärer (med sista tån kvar i ATP) som dör ut. Ränta-på-räntaeffekten kommer att betyda allt mer för de unga som går in i systemet med 40–50 år framför sig.

Ukraina och centralbankernas baksmälla efter covid kommer inte att vara den sista påfrestningen på aktiefonderna. Det brukar gå fem-sex år mellan sättningarna. Sedan kan det ta lång tid innan de som redan är pensionärer hämtar in tappet, eftersom de fortsätter att länsa sina besparingar i systemet och inte gör några nya insättningar.

PPM betyder att en allt större del av de allmänna pensionerna utsätts för lotteriets nycker. Haveriet för alla Rysslands- och Allrasparare ställer problemet i bjärt belysning. I denna del är pensionen inte knapp men säker – det gäller att ha tur också. Det äventyrar hela systemets legitimitet.

Jag var ansvarig för Långtidsutredningen 1992, där vi lanserade den första skissen till det nya pensionssystemet. En av våra poänger var att en del av medlen skulle fonderas, och att de därmed kunde växa snabbare än den svenska ekonomin. Avregleringen av de internationella kapitalmarknaderna gjorde att svenska pensionssparare skulle få glädje av andra länders tillväxt. I dag är det en självklarhet, men för trettio år sedan var det en nyhet.

Det klokaste vore att frysa systemet.

Men vi hade aldrig ens diskuterat möjligheten att detta skulle göras genom miljoner individuella konton och att myriader olika fonder skulle spela hasard med den framtida pensionen. PPM var en genuint politisk uppfinning, som hästhandlades fram när den parlamentariska pensionsgruppen knådade till systemet.

Det tunga argumentet för PPM var att en enda fond för alla sparare skulle bli alldeles för stor och mäktig för den svenska ekonomins bästa. 

Det var ett da capo på diskussionen om löntagarfonderna, men kapitalmarknadernas internationalisering har lakat ur det mesta av argumentet. Dagens placerare av stora nationella fonder har hela världens kapitalmarknad till sitt förfogande – och då blir inte ens den gigantiska norska oljefonden mer än några droppar på de flesta börserna i världen. En samlad svensk pensionsfond skulle bli en piss i Mississippi.

Därför borde PPM-systemet ses över innan framtida haverier leder till ännu värre följder för ännu fler pensionärer. Även en samlad pensionsfond skulle drabbas av marknadens svängningar, men följderna skulle inte bero på vars och ens tur eller otur. 

Det klokaste vore att frysa systemet, och låta alla framtida insättningar gå in i en gemensam fond. Då får de som hittills sparat behålla sina PPM-fonder (och placera om dem bäst de gitter), medan alla pensionärer i det framtida systemet kommer att dra nytta av världens tillväxt utan att utsättas för politiskt hemsnickrade risker. 

Dessutom skulle en gemensam fond kunna räknas in i hela systemet, vilket efterhand skulle minska risken för att bromsen slår till.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.