Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Miljövännerna måste sluta misstro teknik och handel

Antagligen borde vi återuppta forskningen och utvecklingen av kärnkraften som energikälla, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: LASSE SVENSSON
Den globala försörjningen har blivit lättare att hantera när det har blivit möjligt att parera hungersnöd och svält genom export från världens kornbodar. Foto: WANG PEIKE / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON.RED B950
Vår rädsla för det okända – som var färgad av den befogade skräcken för Bomben – måste omsättas i ansträngningar att minska riskerna, inte i att reflexmässigt avvisa vad som kanske visar sig vara en viktig väg för att producera klimatneutral el. Foto: TORBJÖRN ANDERSSON

Misstron mot handel och teknik gör det svårare att rädda klimatet. I alla fall om tio miljarder människor ska få ett drägligt liv.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I helgerna ramlade jag in i Beate Grimsruds andra radioprogram om godhet. Där dekreterade en litteraturprofessor att eländet började med jordbruket för sex-sju tusen år sedan, och att det är den teknologiska utvecklingens fel att vi ligger så illa till. Det bästa vi kan göra i dag är att sova mera, menade han – då konsumerar vi mindre. 

Liknande resonemang är legio i ”gröna” sammanhang. Det finns en reflexmässig skepsis mot ”nya” tekniker och handel. Stenålderskost ska rädda kroppen (fast vi inte riktigt vet vad det var), jordbruket ska drivas med så lite kemikalier och växtförädling som möjligt, och självförsörjningen hägrar som ett svunnet lyckorike.

Med den inställningen blir de verkliga miljöhoten svåra att bekämpa. Vad stenåldersvännerna glömmer bort är hur många fler vi har blivit på jorden sedan dess. Visst kan vi glädja oss åt att folkökningen verkar bromsa in med växande välfärd, men från dagens dryga sju miljarder människor räknar FN ändå med att befolkningen ska ha nått 9,8 miljarder 2050 och 11,2 miljarder 2100.

Miljövänner är skeptiska mot teknik

Även om vi begränsar köttkonsumtionen kommer det att krävas mycket mer livsmedel för att hålla hela världen vid liv. Samtidigt är skogen den mest effektiva och lättast mobiliserade kolsänkan vi har. 

Om fler människor ska leva bättre än i dag – och alldeles för många är fortfarande undernärda – måste livsmedelsproduktionen öka och fördelas jämnare än nu. Men det får inte ske till priset av fortsatt avskogning – tvärtom, vi behöver plantera många fler träd för att binda mer av det kol som vi släppt ut i atmosfären. Det betyder att jordbruket också måste bli mycket mer effektivt, så att en del mark frigörs för att beskogas.

För miljörörelsen borde detta betyda att den kloka tekniken blir den bästa bundsförvanten för att lösa den besvärliga ekvationen klimathot/befolkningsökning. Ju fler användningsområden forskarna och ingenjörerna finner för träet som råvara, desto mer lönsamt kommer det att bli att plantera, inte minst i länder som tidigare avskogats, samtidigt som växtförädling ökar både sädens och trädens avkastning.

Kärnkraften kan behöva byggas ut

Antagligen borde vi också återuppta forskningen och utvecklingen av kärnkraften som energikälla. Ekonompristagaren William Nordhaus ställde i en föreläsning före jul de tio- eller i värsta fall hundratusentals dödsfall som kan ha blivit och blir följden av olyckorna i Tjernobyl och Fukushima mot de miljoner som dör av kolpartiklar varje år, inte minst i Indien och Kina. 

Vår rädsla för det okända – som var färgad av den befogade skräcken för Bomben – måste omsättas i ansträngningar att minska riskerna, inte i att reflexmässigt avvisa vad som kanske visar sig vara en viktig väg för att producera klimatneutral el.

Även handeln behövs för att lösa ekvationen. Den globala försörjningen har blivit lättare att hantera när det har blivit möjligt att parera hungersnöd och svält genom export från världens kornbodar. Handel är klok arbetsdelning mellan människor. De långväga transporterna ska beskattas för sina utsläpp, men mänskligheten kommer inte att få miljön och försörjningen att gå ihop om vi inte tar vara på vad folk i olika världsdelar kan bidra med.

 

 

I spelaren nedan: Årets svensk, skolexperten Hamid Zafar, intervjuas om hur man får bukt med skolstöket i Ledarsnack.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!