Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Magdalena Andersson har rätt om skatterna

Finansminister Magdalena Andersson vill höja kapitalskatterna.
Foto: AMIR NABIZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är klart att Magdalena Andersson har rätt. Utan höjda kapitalskatter blir välfärden mycket svårare att finansiera.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Härom veckan argumenterade finansministern för att kapitalskatterna borde höjas. Äntligen! Skattereformen är den punkt i januariavtalet som JÖK-partierna såsat mest med. Under tiden har de gjort sitt bästa för att skjuta den i sank med ultimativa uttalanden om vilka skatter som inte inte får höjas. 

Tyvärr fortsätter Magdalena Andersson i samma stil genom att utesluta från fastighets- och förmögenhetsskatterna. Men löftena kunna väl svikas?

I själva verket borde tillfället vara ypperligt. Kriser kan ibland göra underverk i politiken. 1990-talskrisen tog kål på många heliga kor. Pandemin borde få samma effekt.

Det har ju blivit så tydligt hur mycket omprövningen behövs.

De stora tragedierna har kommit inom äldreomsorgen. Det är där flest människor har dött – många fler än om hemtjänsten och de särskilda boendena hade varit bättre bemannade, både när det gäller hur många som arbetar där och här väl utbildade de är, för att inte tala om skyddsutrustningen. Där måste mycket mer göras – och det är bråttom. Än så länge har bara de första fyrtiotalisterna fyllt 80 – de kullar som kommer är bortåt dubbelt så stora som de minsta trettiotalskullarna, och många av dem kommer att drabbas av demenssjukdomar. Hur ska vi klara det, utan miljarders miljarder?

Under vågtopparna har sjukvårdens resurser snuddat vid taket. När man gräver djupare är det bristen på kunniga sköterskor som är flaskhalsen i vården. Från en avdelning i pandemins fokus hörde jag att bara ett par erfarna sköterskor är kvar. Förklaringen? Arbetsvillkoren är sämre och lönen lägre än på andra håll – hur ska man då få dem att stanna? Vem kan lösa den knuten utan pengar?

Därför är det staten som måste dra in mer pengar

De värst utsatta områdena ligger i förorterna. Coronans härjningar där är ett mått på integrationens misslyckande. Den allra viktigaste insatsen måste bli utbildning som hjälper de unga att ta klivet in i det svenska välfärdssamhället. Då måste läraryrket bli mer attraktivt än idag så att skolorna kan bli en spjutspets mot segregationen – inte tvärtom. Vem ska betala för det?

Detta är bara de akuta behoven som krisen pekat på. Till det kommer den offentliga sektorns betydelse för att genomföra klimatomställningen. Kollektivtrafiken och byggandet ställer väldiga krav på infrastrukturen. Eftersatt underhåll är en skuld som måste betalas. Var finns det en gratis lösning av allt som måste göras i den vägen?

Därför måste skattesystemet fungera, för det är det som ska leverera resurserna. Och därför är det viktigt att kapitalet drar sina strån till stacken, därför att arbete är det vi behöver – inte det vi ska hämma genom skatterna. Därför är det staten som måste dra in mer pengar, inte kommunerna, eftersom kommunalskatten läggs på arbetet, den dyraste resursen vi har för att trygga välfärden.

I det perspektivet är skattereformen alldeles nödvändig, och den måste ta sikte på kapitalbeskattningen, som lindrats alldeles för mycket under 2000-talets första årtionden. Skatteplaneringen genom 3:12-reglerna måste hejdas. ISK-kontona har urholkat beskattningen av kapitalinkomster. Och fastighetsskatten är fortfarande ett bra sätt att ta ut skatt efter bärkraft, kanske ännu bättre om man utgår från köpeskillingen i stället för taxeringsvärdet.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.