Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Kronkursen hotar svenska jobb

Långhelgerna var tunga i Skånes Fagerhult.

De närmaste åren kan bli ett stålbad för svensk arbetsmarknad.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag var nere för att plantera 1 500 glasbjörkar och 1 000 lärkträd, men molnen tog över. Strax före jul lade Concentric ned sin fabrik, 70 anställda miste jobbet och tillverkningen flyttades - till Tyskland.

Samma dag jag körde ned försattes Harbo Fritidsmöbler med 110 anställda i konkurs vid Helsingborgs tingsrätt. Det var också ett sätt att fira Valborg.

Grannen berättade att ett vårdhem med 16 tjänster också stängt igen. Församlingen har knappt 900 invånare - i Stockholm skulle ett nedlagt Ericsson inte slå hårdare.

Affärssidorna skriver att exportföretagen lagt det värsta bakom sig, men det är bolagen, inte Sverige. Medan kronkursen stärkts har de svenska löntagarna dessutom fått reallöneökningar på en à två procent om året. Enligt tyska Statistisches Bundesamt låg Sveriges arbetskraftskostnad per timme på 41,90 euro sista kvartalet 2012, Tysklands på 31,00 euro.

 

Runt om i landet berättar fackligt aktiva att företagsledningar i dag talar om Polen och Tyskland som alternativ. Många företag etablerar sig i Kina och Indien, men det är i första hand för att komma nära nya och växande marknader.

Om grannländerna blir mer attraktiva än Sverige, då är hotet mot sysselsättningen långt mer påtagligt.

Det är inte svårt att föreställa sig en utveckling där de stora svenska företagen går allt bättre när Europa så småningom hackar igång, men där den svenska arbetsmarknaden tar stryk när företagen flyttar om produktionen till filialer på annat håll.

 

Hittills har jobbskatteavdrag, Rut och rot hållit konsumtionen och hemmamarknaden uppe - men hur går det med medborgarnas tillförsikt, om varslen i de konkurrensutsatta företagen blir allt fler?

Skånes Fagerhults räddning borde vara vägen utanför. Tack vare nya E4 (som gudskelov inte drogs genom byn) kanske Harbo går att rekonstruera, Concentrics lokaler kan locka andra, och kommunen har gjort i ordning mark för etableringar.

Det är heller inte långt att pendla till och från den vackra, öppna blandskogen. Infrastrukturen är den viktigaste arbetsmarknadspolitiken - tack vare Pågatågen är Skåne i dag en långt mer sammanflätad och robust arbetsmarknad än under det räliga 1970-talet.

 

För tio år sedan var situationen i Tyskland lika illavarslande. Återföreningsboomen hade drivit upp arbetskraftskostnaderna. Gerhard Schröders rödgröna regering sjösatte Hartz-reformerna från 2005, med kraftiga reformer av arbetsmarknaden och socialförsäkringarna.

Det kostade Schröder makten - men det bidrog till att i dag är det Tyskland som tickar och drar i eurozonen.

Tyskland hade också hjälp av euron. De svaga länderna höll växelkursen nere.

 

För Sveriges del hör kronkursen till problemet. Med en god produktivitetsutveckling kan en hård valuta bemästras - det visade Tyskland på D-markens tid - men det är synd att räntepolitiken gör ont värre.

Riksbankens oro för stigande bopriser är begriplig, men räntan är ett trubbigt verktyg.

Om regeringen kyler av boomen med mer precisa åtgärder kan Riksbanken ta större hänsyn till den konkurrensutsatta sysselsättningen.

Bankernas kapitaltäckningsregler är en möjlighet, sänkt gräns för hushållens fulla skuldränteavdrag en annan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!