Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Ingen skattereform utan rejäl fördelningspolitik

I förra veckan hedrade Nationalekonomiska föreningen Ingemar Hanssons minne med ett seminarium. Ingemar Hansson var professor i nationalekonomi och generaldirektör för Skatteverket 2010-2017. Foto: JONAS LINDKVIST / DN / TT / DN TT NYHETSBYRÅN
Skattereform är en av punkterna i Januariöverenskommelsen mellan S, MP; C och L. Det blir upp till finansminister Magdalena Andersson (S) att lyckas sy ihop en reform alla fyra partier kan leva med. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Skattereformens stora problem är fördelningen. Dribblandet från arbete till kapital fräter på systemets legitimitet.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

I förra veckan hedrade Nationalekonomiska föreningen Ingemar Hanssons minne med ett seminarium. Utgångspunkten var professorn, statssekreteraren och generaldirektören Ingemars utkast till en ny skattereform. I inspirerade inlägg kommenterades punkterna av hans efterföljare bland akademiker, praktiker och politiker. Det blev en givande helkväll, värd att begrunda på föreningens hemsida

Lär läxan från 90-talet, Magdalena Andersson

Politiker, praktiker och forskare var tämligen eniga om inriktningen. Kapitalskatterna behöver höjas, arbetsbeskattningen lindras. Momsen kan bidra, fastighetsavgiften likaså. Miljöskatterna är viktiga som styrmedel, men det är tveksamt om de kan ge särskilt stora intäkter.

Men en viktig läxa från den stora skattereformen 1990 hamnade i skymundan. Nyckeln till att reformen kunde genomföras fann reformatorerna utanför själva skattesystemet. Även om reformerna skulle bidra till att ekonomin fungerade bättre, så innebar sänkta marginalskatter på arbete och kapital att de bäst beställda skulle tjäna mest. Därför blev rejält höjda barnbidrag och bostadsbidrag ett viktigt inslag i reformen. Det var dessa åtgärder som räddade fördelningen.

På samma sätt måste man agera nu. Flera inledare – bland dem förre finan(s)ministern Erik Åsbrink – resonerade om att ta bort inte bara värnskatten, utan hela den statliga inkomstskatten. Då skulle kommunalskatten bli den enda skatten på arbete, lite drygt 30 procent.

Skattereform kräver höjda statsbidrag

I gengäld önskade flera höjda kapitalskatter. Ingemar Hansson talade i sina efterlämnade papper om en kapitalskattesats på 30 procent, Erik Åsbrink höjde budet till 35 procent. Hansson hade skissat en schablonintäkt av fastighet på två procent, och fick medhåll av många.

Men prognosen för en sådan uppgörelse är dyster. Småspararna är alldeles för många för att partierna ska våga trampa dem på tårna. Det kommer att bli nödvändigt att komplettera med andra fördelningspolitiska lösningar. 

Den första och viktigaste vore kraftigt höjda statsbidrag till kommunerna, dels för att sänka kommunalskatten (vilket gynnar dem som tjänar minst), dels för att rusta upp skolan, vården och omsorgen. I detta ligger en viktig omfördelning, eftersom höginkomsttagarna normalt sett betalar mer till de offentliga tjänsterna än de själva kan ta ut. Motsatsen gäller för låginkomsttagarna. Dessutom är utbildningen i sig ett av de viktigaste instrumenten för social rörlighet.

Men uppgörelsen borde också lägga grunden för 2000-talets viktigaste socialförsäkring, kompetenskontona. Den artificiella intelligensen och robotiseringen kommer att driva på omställningen av arbetslivet. Då måste många människor få möjlighet att söka sig nya vägar. Hellre än att vänta tills de har fått sparken skulle kompetenskontona göra det möjligt för alla som vill att byta bana i tid, genom studier eller genom praktik. Ett sådant system skulle kunna knyta an till pensionssystemet. Ett kompetensstöd på ett par-tre procent skulle kunna gå in på individuella konton, men man kan också ta fasta på den gamle LO-ekonomen Gösta Rehns tanke att låta var och en få låna ur sitt pensionskapital, för att slippa vänta för länge på att systemet mognar.

 

Läs också: Ska kommunerna betala äldres lyxboende?

I tv-spelaren nedan visas ledarsidans åsiktsprogram Ledarsnack. Robert Boije, chefsekonom SBAB, samtalar med Patrik Kronqvist om hur en skattereform bör se ut.