Nya pensionsregler gör det mindre lönsamt att arbeta, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: / ImageForum
Nya pensionsregler gör det mindre lönsamt att arbeta, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: / ImageForum
Gunnar Wetterberg

Här är missarna i nya pensionsreglerna

Publicerad

Djävulen bor i detaljerna. Pensionskompromissen hafsades fram med ett par lömska slamkrypare.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är beundransvärt att partierna lyckats hålla samman kring det nya pensionssystemet i snart 25 år. Det är ännu mer glädjande att enigheten inte förlamat dem, utan att de äntligen tagit de nödvändiga stegen mot att förlänga arbetslivet. Men också solen har sina fläckar.

Blocken stod mot varandra med hårt inridna käpphästar. De borgerliga har fastnat i sin PPM-vurm, socialdemokraterna pressas av LO:s omsorg om de medlemmar som har de tyngsta arbetena. Arbetet med att lösa upp knutarna har pågått i ett par års tid, men med valåret runt hörnet gjorde man en sista ansträngning. Att döma av resultatet verkar det ha varit två nya kort som fick patiensen att gå ut: S fick löftet om pension efter 44 år, C konsumtionsstödet åt de fattigaste.

Båda de nya inslagen gör systemet sämre.

Nya pensionsreglerna

För många år sedan fick jag en duvning i centerns politiska logik av en vördnadsbjudande riksdag(s)kvinna. ”Kolla hur det slår för mororna på landet”, var hennes analysråd. Och för konsumtionsstödet flammar lackmustestet illrött.

För fattiga pensionärer finns det redan ett ganska träffsäkert stöd: bostadstillägget. Genom att stå för en del av hyran frigörs en del av den magra pensionen.

Men det förutsätter att man har en hyra att betala. Det har inte de som bor på egna gårdar på landet. Därför blev pensionsgruppen tvungen att hitta på ett nytt stöd för att få med Centerpartiets Solveig Zander. Intresset ljuger aldrig - bondmororna fick sin konsumtionspeng.

Därmed ökar behovsinslaget i systemet än mer. Det betyder att det på marginalen kommer att löna sig ännu lite sämre för lågavlönade att arbeta. Tidigare hade vårdbiträden ändå kunnat glädja sig åt några extraslantar från tjänstepensionen. Nu kommer tjänstepensionen att gå in i behovsprövningen. För en del kommer det då inte att spela någon roll för slutsumman om man arbetat 25 eller 15 år. Vilken signal sänder det?

Pensionsgruppen

Än mer hafsigt är löftet om de 44 åren. 

Det låter bestickande att de som arbetat länge ska få sluta innan de är utslitna – men då glömmer man hur dagens regelverk ser ut. För att få pensionspoäng kommer det 2018 att räcka med en årsinkomst på strax över 19 000 kronor. Det är inte mer än vad en flitig sextonåring kan få ihop genom att jobba på Donken om sommaren och någon kväll i veckan.

Om gymnasisten håller ut och fortsätter att knäcka tills hon eller han får ett jobb, då kommer det att betyda att han vid fyllda 60 kommer att ha uppfyllt villkoret för LO:s skydd mot utbrändhet. Att gymnasisten då hunnit bli läkare eller civilingenjör spelar ingen roll. Den omtänksamme socialingenjören ser bara till åren med pensionspoäng.

Pensionsgruppen kan rädda sitt verk genom de preciseringar som är utlovade till senare i vår. Ribban för de 44 åren måste höjas till ett par-tre basbelopp, så att den verkligen tar sikte på lågavlönade i riktiga jobb, inte ferieknäckarna.

Och vid prövningen av konsumtionsstödet borde reglerna lämna utrymme för åtminstone en del av tjänstepensionerna, så att arbetsmarknadens parter har kvar pressen på sig att börja höja dem i nästa avtalsrörelse. 

 

Läs också:

Den låga räntan hotar pensionen 

Sluta gnäll om pensionen, LO

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag