Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Här är missarna i nya pensionsreglerna

Nya pensionsregler gör det mindre lönsamt att arbeta, skriver Gunnar Wetterberg. Foto: / ImageForum

Djävulen bor i detaljerna. Pensionskompromissen hafsades fram med ett par lömska slamkrypare.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är beundransvärt att partierna lyckats hålla samman kring det nya pensionssystemet i snart 25 år. Det är ännu mer glädjande att enigheten inte förlamat dem, utan att de äntligen tagit de nödvändiga stegen mot att förlänga arbetslivet. Men också solen har sina fläckar.

Blocken stod mot varandra med hårt inridna käpphästar. De borgerliga har fastnat i sin PPM-vurm, socialdemokraterna pressas av LO:s omsorg om de medlemmar som har de tyngsta arbetena. Arbetet med att lösa upp knutarna har pågått i ett par års tid, men med valåret runt hörnet gjorde man en sista ansträngning. Att döma av resultatet verkar det ha varit två nya kort som fick patiensen att gå ut: S fick löftet om pension efter 44 år, C konsumtionsstödet åt de fattigaste.

Båda de nya inslagen gör systemet sämre.

Nya pensionsreglerna

För många år sedan fick jag en duvning i centerns politiska logik av en vördnadsbjudande riksdag(s)kvinna. ”Kolla hur det slår för mororna på landet”, var hennes analysråd. Och för konsumtionsstödet flammar lackmustestet illrött.

För fattiga pensionärer finns det redan ett ganska träffsäkert stöd: bostadstillägget. Genom att stå för en del av hyran frigörs en del av den magra pensionen.

Men det förutsätter att man har en hyra att betala. Det har inte de som bor på egna gårdar på landet. Därför blev pensionsgruppen tvungen att hitta på ett nytt stöd för att få med Centerpartiets Solveig Zander. Intresset ljuger aldrig - bondmororna fick sin konsumtionspeng.

Därmed ökar behovsinslaget i systemet än mer. Det betyder att det på marginalen kommer att löna sig ännu lite sämre för lågavlönade att arbeta. Tidigare hade vårdbiträden ändå kunnat glädja sig åt några extraslantar från tjänstepensionen. Nu kommer tjänstepensionen att gå in i behovsprövningen. För en del kommer det då inte att spela någon roll för slutsumman om man arbetat 25 eller 15 år. Vilken signal sänder det?

Pensionsgruppen

Än mer hafsigt är löftet om de 44 åren. 

Det låter bestickande att de som arbetat länge ska få sluta innan de är utslitna – men då glömmer man hur dagens regelverk ser ut. För att få pensionspoäng kommer det 2018 att räcka med en årsinkomst på strax över 19 000 kronor. Det är inte mer än vad en flitig sextonåring kan få ihop genom att jobba på Donken om sommaren och någon kväll i veckan.

Om gymnasisten håller ut och fortsätter att knäcka tills hon eller han får ett jobb, då kommer det att betyda att han vid fyllda 60 kommer att ha uppfyllt villkoret för LO:s skydd mot utbrändhet. Att gymnasisten då hunnit bli läkare eller civilingenjör spelar ingen roll. Den omtänksamme socialingenjören ser bara till åren med pensionspoäng.

Pensionsgruppen kan rädda sitt verk genom de preciseringar som är utlovade till senare i vår. Ribban för de 44 åren måste höjas till ett par-tre basbelopp, så att den verkligen tar sikte på lågavlönade i riktiga jobb, inte ferieknäckarna.

Och vid prövningen av konsumtionsstödet borde reglerna lämna utrymme för åtminstone en del av tjänstepensionerna, så att arbetsmarknadens parter har kvar pressen på sig att börja höja dem i nästa avtalsrörelse. 

 

Läs också:

Den låga räntan hotar pensionen 

Sluta gnäll om pensionen, LO

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!