Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Gunnar Wetterberg

Gunnar Wetterberg: EES motvikt till EU

Euroländerna flirtar farligt med federalismen. Då kan EES bli en nödvändig motvikt.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

För några år sedan fnös en fransk minister åt sin euroskeptiske brittiske kollega: "Europa måste vara något mer än ett frihandelsområde!"

Samma sturska syn ger eurooptimisterna uttryck för: "EU har alltid utvecklats genom sina kriser!"

Men den här gången är fler betänksamma. Euroregeringarna har svårt att komma överens om åtgärder, men både nord och syd drar åt samma federalistiska håll. Tyskland, Holland och Finland ställer hårda krav som villkor för stödinsatserna; Frankrike, Italien och Spanien vurmar för euroobligationerna.

Båda lösningarna är lika farliga. På sikt går de ihop: med starka krav från Bryssel minskar motståndet mot överföringar mellan länderna, med euroobligationer kommer alla garanter att blanda sig i varandras finanspolitiska äventyrligheter.


På papperet var det vad många sade redan efter Maastricht. En gemensam valuta förutsätter en gemensam finanspolitik. En del av oss trodde då att no bail-out kunde vara en utväg. Om marknaden straffade den som slarvade skulle alla tvingas hålla sig i skinnet. Men när Tyskland och Frankrike körde över sin egen stabilitetspakt redan efter några år kvaddade de marknadsdisciplinens väg. Därför är det nu mer och mer federalistiska lösningar som gäller.

Problemet är bara: hur ska man komma från papperet till verkligheten? Folkliga protester mot Bryssel/Berlin kommer att bli legio. Nationella myndigheter mörkar sina problem mot de gemensamma kontrollorganen. Irländska bolagsskatter och grekiska pensioner retar gallfeber på finska och tyska skattebetalare. Det finns helt enkelt inte den gränsöverskridande tillit som en gemensam finanspolitik måste bygga på. Euron sätter hela EU på spel.


Därför måste Sverige och andra länder förbereda ett alternativ. Det finns två stora europeiska projekt. Det ena är euron - men det andra är den inre marknaden, långt mer framgångsrik i sin blandning av gemensamma lösningar och nationellt självbestämmande.

Det senaste årets lösningar har gång på gång handlat om att anpassa hela EU:s regelverk efter eurokrisens krav. Gång på gång stöter det emot viktiga nationella institutioner. För svensk del har facken och regeringen fått sätta till alla klutar för att värna lönebildningen.

Lösningen kanske måste bli att tydligt skilja EU och eurosamarbetet åt. Låt eurosamarbetet få tydliga egna institutioner och regelverk, men lämna de grundläggande EU-överenskommelserna i fred! De länder som vill kan föra Maastricht vidare mot en politisk union, medan den vidare EU-kretsen gör den inre marknaden till gemenskapens huvudsak.


Med en sådan lösning skulle den inre marknadens institutioner kunna förändras. Om det vidare EU avsvär sig den politiska unionens ambitioner borde Norge, Island och Schweiz kunna delta fullt ut i besluten om den inre marknaden. EU skulle bli ett samarbetsprojekt mellan euro- och EES-länderna. Den inre marknaden skulle få en mer demokratisk ordning än i dag, när Norge och Island inte kan påverka de beslut som berör dem. Inom en sådan ram skulle för övrigt ett nordiskt valutasamarbete ha betydligt bättre förutsättningar än euron.