Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Gräv upp hemligheterna som vilar utanför Lund

Än så länge har man bara grävt ut en ynka procent av ytan vid Uppåkra, men redan har man hittat 28 000 fynd. Bilden visar en annan utgrävning.
Foto: JAN DÜSING

I Uppåkra ligger tusen års rikedomar under jorden. Det är hög tid för forskningspropen att gräva upp dem!

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

På 1930-talet genomfördes en av de mest originella arbetsmarknadsinsatserna någonsin. Mängder av arbetslösa skåningar skickades ut för att ta jordprover på landskapets åkrar. Sockerbolaget ville ha reda på var det fanns mest fosfat att odla betorna i. 

På kuppen fick landskapets arkeologer en fantastisk karta över var folk hade bott. Fosfat är inget annat än gammalt hederligt mög, som vi säger på skånska – avfall och avföring från människor och djur, som man mockat ut på åkrarna ända sedan djuren började stallas på järnåldern, ofta i samma långhus där människorna bodde.

Över en halv miljon jordprover samlade de arbetslösa jobbarna ihop. På den blåskaliga kartan finns det en plats där fosfathalten är alldeles svart – åkrarna vid Uppåkra kyrka mellan Malmö och Lund.

Utgrävningar vid Uppåkra

Sedan dess har man vetat att det var något märkvärdigt med stället, men först på 1990-talet hade man råd att börja gräva ordentligt. 

Då blev man alldeles överväldigad över hur mycket där fanns. Ända fram till vikingatidens slut hade där legat en väldig plats för handel, gudadyrkan och makt – fyrtio hektar proppfulla med fynd från tusen år! Birka kan slänga sig i väggen med bara sju hektar från ett par hundra år; Uppåkra är – och var ‒ mycket rikare än så. 

Än så länge har man bara grävt ut en ynka procent av ytan, men redan har man hittat 28 000 fynd. Praktfulla silversmycken, Musse Pigg-liknande figurer, stolphålen efter det stora avgudatemplet blandas med spåren av romersk trädgårdsodling, långt äldre än någon annanstans i Norden. 

”Ur ett skandinaviskt perspektiv är detta extremt ovanligt”, skriver Uppåkraforskarna på sin hemsida. De mäktiga jordlagren rymmer mängder av ledtrådar till hur järnåldern gick över i vikingatid, hur handelsmän från när och fjärran möttes i leran, men också om mäktiga hövdingar som behärskade ett av sin tids största omland.

Uppåkra ruvar på skatter som skulle kunna ge Sverige och Norden ett fantastiskt museum för barn och vuxna att förlora sig i, men möjligheterna är ännu större och viktigare än så. De handlar om de humanistiska vetenskaperna förnyelse, om samspelet mellan humaniora och naturvetenskap inom det breda universitetets ram.

Stärk humanioran

Arkeologerna har under de senaste årtiondena blivit historieforskningens viktigaste förnyare. De går i spetsen för att ta till sig naturvetenskapens senaste rön och metoder. Isotopsönderfall i tänder berättar var slaktdjuren i Uppåkra har betat. Markradar, flygfoto, infraljus och magnetometer avslöjar var jorden gömmer som allra mest. Forskarna samarbetar med de hypermoderna anläggningarna MAX IV och ESS för att analysera kulturlager och föremål med synkrotonljus.

Med universitetets begränsade resurser går det alldeles för långsamt. Samtidigt varnar allt fler för att den svenska forskningen får en slagsida åt naturvetenskap, teknik och medicin. Genom en satsning på Uppåkra kan forskningspropositionen 2020 stärka humaniora – arkeologer, religionsvetare, historiker och andra har mycket att hämta ur den feta myllan. 

De stora forskningsstiftelserna borde flockas kring Uppåkra, men framför allt borde staten vakna. Utgrävningarna i Uppåkra borde bli 2020-talets stora forsknings- och kulturarvsprojekt! 


LÄS MER:

GUNNAR WETTERBERG: Gräv upp skatten i Uppåkra, kulturministern


Se senaste avsnittet av Ledarsnack i Expressen TV:

Anna Dahlberg och Tomas Nordenskiöld gästar Ledarsnack för att prata om ödesåret för Januari-gänget. Intervjuare: Patrik Kronqvist.