Stramare invandringsregler kan klämma åt profitörerna, men då måste flyktingar få en annan väg hit.
Stramare invandringsregler kan klämma åt profitörerna, men då måste flyktingar få en annan väg hit.
Gunnar Wetterberg

Genèveflyktingar måste ges nya vägar till Europa

Publicerad

Människosmugglingen över Medelhavet bara fortsätter. Stramare invandringsregler kan klämma åt profitörerna, men då måste utsatta flyktingar få en annan väg hit.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är Genèvekonventionen 1951 som definierar vad världssamfundet menar med flyktingar. Det är människor som på grund av ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning” lämnat sitt hemland och inte vågar återvända.

Det var andra världskrigets erfarenheter som präglade konventionen. Det var hanterliga flyktingströmmar i Europa som var utgångspunkten. De frestade på mottagarländernas resurser, och därför var det viktigt att lägga en humanitär ribba. 

Vad som händer i dag är till stora delar annorlunda. Flykten undan IS fångade rubrikerna, men mer och mer tonar en annan bild fram. Jag har på radion hört en eritreansk kvinna som arbetat inom äldreomsorgen i Saudiarabien, men sedan valt att ta sig till Sverige. I ett annat reportage talade en nigeriansk elektriker som arbetat i Libyen, men i sönderfallet efter Khadaffi sökt sig till Europa.

Ekonomiska migranter nu som då

Det är inte alldeles olikt den stora europeiska emigrationen till Nord- och Sydamerika under årtiondena kring förra sekelskiftet. Var emigranterna flyktingar? Ja, en del av dem. En del flydde värnplikten i Europa, andra hörde till förföljda religiösa sekter. 

Men de flesta lämnade en alltför tung tillvaro på den gamla kontinenten för att slå sig fram på andra sidan havet. Många misslyckades, andra bara hankade sig fram, men ofta klarade sig den andra generationen bättre än den första. Det räckte för att många föräldrar skulle ta chansen, för sina barns och oföddas skull. 

Samma blandning av bevekelsegrunder finns nu, även om både förföljelserna och de ekonomiska umbärandena antagligen är värre än då. Runt hörnet väntar de påfrestningar som kan komma i klimatförändringarnas spår. Men att kalla alla flyktingar är missvisande – många är migranter, och ryms inte inom Genèvekonventionen.

Problemet är att strömmarna blivit så stora. De europeiska länderna har svårt att ta emot så många människor. Det handlar inte bara om rasism och främlingsfientlighet – det är svårt att ordna arbete, utbildning och bostäder för hundratusentals nyanlända.

Runda människosmugglarna

Men om vi stänger gränserna för alla som kommer, om Österrike, Tyskland och allt fler EU-stater sätter kvoter och tak, då drabbar det även Genèveflyktingarna, de som måste räddas undan förföljelse och förtryck. Det vore omänskligt.

Därför borde EU sträva efter att den stramare invandringspolitiken kombineras med att asylskälen kan prövas vid ambassaderna i de utsatta regionerna. 

Det är svårt för ett land att genomföra en sådan förändring på egen hand, men som ett led i en EU-gemensam invandringspolitik skulle det kunna bli ett viktigt humanitärt inslag. Prövningen ska Inte ske i flyktingarnas hemländer – Genèvekonventionen talar uttryckligen om dem som lämnat sina länder. 

Om prövningen gick strikt efter konventionen skulle de som fick asyl kunna slippa människosmugglarna och ta sig direkt till Europa.

 

Läs också:

Så räddar vi välfärden i flyktingkrisen

Att invandrare slås ut är en klassfråga 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag