Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Finansministerns gåva till alla skatteplanerare

I retoriken vill finansminister Magdalena Andersson stävja de ökande inkomstskillnaderna. I praktiken gör man dock tvärtom.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES

Regeringens sänkning av bolagsskatten är en påskklapp till alla skatteplanerare. En ny skattereform är nödvändig för rättvisans skull.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

En av de viktiga förklaringarna till de ökade inkomstskillnaderna är att kapitalinkomsterna ökat kraftigt. De är mer ojämnt fördelade än arbetsinkomsterna och drar isär inkomstfördelningen.

I retoriken är det något regeringen vill stävja. I praktiken gör man tvärtom. Sänkningen av bolagsskatten från 22 till 20,6 procent blir mumma för alla skatteplanerare.

För det är det som en stor del av kapitalinkomsterna handlar om. De som kan fakturera sina uppdragsgivare i stället för att ta ut lön sätter sig själva på bolag. Bolaget tvättar arbetsinkomster så att de kommer ut som inkomst av kapital. 

3:12-reglerna

I år kan bolagsägaren ta ut knappt 165 000 kronor i utdelning för 2017. På det betalar han 20 procent i skatt, i stället för 70 procent om han fått pengarna direkt till sig själv på fakturan. Avbränningen är den bolagsskatt hans bolag måste betala – men när nu regeringen sänker den blir det ännu mer pengar till utdelning. För att inte tala om i fall han skulle vara advokat, revisor eller tandläkare – deras utdelningar blir ännu större, när höga löner höjer taket för hur mycket utdelning som kan tas ut.

Det är en effekt av 3:12-reglerna. De kom till för att hindra skatteplanering via fåmansbolag – de skulle se till att pengarna beskattades lika hårt om de kom som inkomst av kapital eller som inkomst av arbete. Men den återkommande urgröpningen av skattereformen har gjort 3:12-reglerna mer och mer generösa. Häromåret visade en ESO-rapport på kraftigt ökade flöden genom 3:12-systemet.

Därför försökte regeringen strama åt reglerna i höstas, men skärpningen blockerades när alliansen blåste till strid och fick SD med sig. I stället kommer nu sänkningen av bolagsskatten att göra skatteplaneringen via fåmansbolag än mer lönsam.

Det är en orimlig situation, när allt fler oroar sig för att ökande inkomstskillnader ska fräta på tilliten i det svenska samhället. Det är klokt att begränsa bolagens möjligheter till ränteavdrag, det kan motivera en sänkt bolagsskatt för att hålla skatteuttaget från bolagen, men det får alldeles felaktiga fördelningseffekter när det inte kombineras med en stor skatteöversyn.

Skatteöversyn krävs

En sådan borde ha samma mål som den förra. Det ska vara en större likformighet mellan att tjäna pengar på kapital och på arbete. SNS Konjunkturråd hade ett intressant uppslag till hur man skulle kunna införa en enhetlig skattesats på kapital, i stället för det sammelsurium som det blivit med åren. Om inkomsterna på kapital och arbete beskattas någorlunda lika, minskar intresset för skatteplanering. Klarar man av att nå fullständig likformighet, kan 3:12-reglerna begravas. Ingen – utom skattekonsulterna – kommer att sörja dem.

Haken med likformigheten är att höginkomsttagarna kommer att tjäna mest på omläggningen. Men det är ingen omöjlig knut att lösa. Fastighetsskatten är en utmärkt omfördelande skatt. Om den är svår att använda, kan man höja barnbidrag eller satsa på en mer utjämnande skola. 

Skatteöversynen borde stå högst på dagordningen efter valet. Varför inte börja prata om den redan nu?


Läs också:

Han är rätt man att reformera Sverige