Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Europa ska inte ha något presidentval

Kandidater till uppdraget som ordförande för EU-kommissionen från flera partigrupper i Europaparlamentet framträdde tillsammans i Florens i början av maj. Från vänster, Manfred Weber, konservativa EPP , Guy Verhofstadt, liberalerna, Ska Keller, de gröna partierna och Frans Timmermans, socialdemokraterna. Foto: CLAUDIO GIOVANNINI / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Vem ska leda kommissionen? Det är en av EU-valets centrala frågor – men den har helt kommit bort i Sverige.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

EU har en komplicerad struktur. Ministerrådet är det högsta beslutande organet, men det dagliga arbetet leds av kommissionen. Kommissionen kan ta initiativ som driver unionen åt olika håll. Den har också ansvaret för medlemsstaternas handelspolitik, inte minst viktigt sedan Trump höjt konfliktnivån. 

Därför är kommissionens ordförande en av EU:s viktigaste företrädare. Det är regeringarna som nominerar kommissionens ledamöter, men de måste godkännas av parlamentet. Inför förra EU-valet förklarade parlamentets tongivande ledamöter att partigruppernas Spitzenkandidaten också var huvudkandidaterna till ordförandeposten. 

Förra gången gav det posten till den konservativa EPP-gruppens Jean-Claude Juncker – men kanske också därför att han som mångårig regeringschef i Luxemburg blivit du och skålbror med många av ministerrådets ledande män.

Spitzenkandidaten är ett dåligt system

En gång är ingen gång, men nu upprepar många EU-parlamentariker kravet att gruppernas Spitzenkandidaten ska ha förtur. Det är djupt betänkligt – därför att huvudkandidaten knappast håller måttet, men också av principiella skäl.

Manfred Weber är EPP:s man, Frans Timmermans socialdemokraternas. Timmermans är i dag förste vice ordförande i kommissionen, tidigare utrikesminister i Nederländerna, dessförinnan diplomat, och har talat klarspråk mot Polen och Ungern. Men socialdemokrater har överlag backat i Europa, och därför är det knappast troligt att Timmermans drar det längsta strået.

Frans Timmermans från Nederländerna är de europeiska socialdemokraternas kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Foto: MARCEL VAN HOORN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

I stället ligger Manfred Weber från bayerska CSU närmast till hands. Han harr ingen regeringserfarenhet. Han har myglat sig fram genom EPP, med tyska CDU/CSU i ryggen. Att de samlade insatserna för klimatet, mot terrorismen och för att hantera invandringen och det hotande handelskriget skulle ledas av en medioker bayrare – det är den kanske mest olustiga aspekten på vad EU-valet kan leda till.

Manfred Weber från bayerska CSU är den konservativa EPP-gruppens kandidat till posten som EU-kommissionens ordförande. Foto: CHRISTIAN BRUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Gå inte i federal riktning

Men de principiella invändningarna är ännu starkare. Försöket att låta EU-valet avgöra vem som ska leda kommissionen ses av EU-entusiasterna som ett steg i federal riktning. Den viktigaste invändningen är att centrala delar av EU-staternas maktmedel – beskattning, försvar, stora delar av lagstiftningen – fortfarande ligger i de enskilda staternas händer. Även i frågor där EU kan fatta gemensamma beslut krävs det i många frågor konsensus. 

Därför är det viktigare för EU att kommissionens ordförande har ministerrådets förtroende än parlamentets. Med Weber som huvudalternativ är det också troligt att regeringscheferna skulle kunna skaka fram en bättre kandidat. I den nuvarande kommissionen finns inte bara Timmermans, utan också konkurrenskommissionären Margrethe Vestager, som tagit upp kampen med nätgiganterna och tidigare gjorde sig bemärkt som liberal dansk ekonomiminister. 

EU-parlamentets maktmedel är att församlingen ska godkänna den nya ordföranden. Om rådet föreslår någon annan än den segrande Spitzenkandidaten kan parlamentet obstruera. Därmed borde frågan till de svenska partierna vara given. Kommer ni att delta i EU-parlamentets utpressning? 

Att ingen svensk journalist ännu ställt den säger kanske ytterligare något om valbevakningen hittills.

Vart tar EU vägen efter brexit. Statsvetaren Göran von Sydow reder ut i Ledarsnack. Intervjuare: Patrik Kronqvist

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!