Gustav II Adolf var bara 17 år när han blev fullmyndig kung. Men det ligger i alla beslutsfattares intresse att bilda sig, skriver Gunnar Wetterberg.
Gustav II Adolf var bara 17 år när han blev fullmyndig kung. Men det ligger i alla beslutsfattares intresse att bilda sig, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg

Ebba Busch Thor borde läsa lite historia också

Publicerad

Visst behöver Ebba Busch Thor och hennes kolleger romaner. För att inte tala om historia. Det ligger i alla beslutsfattares intresse att bilda sig.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Varför bryr man sig om historia? Jag blev biten redan som liten. På min sjuårsdag fick jag Förr i världen, en bredvidbok för småskolan. Jag gick direkt från bröderna Grimms sagor till Grimbergs Svenska folkets underbara öden och äventyr. Historien slår allt som människorna lyckats fantisera ihop.

Alla ser det inte så. Några tycker att årtalstugget var det tradigaste ämnet i skolan. Fast när de blivit 40+ börjar de motvilligt intressera sig. När vi själva börjar bli historia, då blir ämnet mer spännande.

Men jag har också en mer krass ursäkt för min nördighet. Åt beslutsfattare och andra berörda har Astrid Lindgren i Ronja Rövardotter formulerat den mest produktiva frågan: Voffo ser det ut på detta vise’? 

Historia och kungar

I äldre tider var detta satt i system. Från medeltiden och fram på 1600-talet hörde ”furstespeglarna” till de mest populära böckerna. Genom exempel från historien och bibeln skulle unga män lära sig hur man styrde riken och gods. Um styrilse konunga ok höfdinga är det mest kända svenska exemplet, skrivet någon gång under 1300-talets förra hälft. I slutet av 1500-talet skrev Montaigne sina Essais i liknande syfte, med reflektioner till och med över indianerna i det nyss upptäckta Amerika.

Det fanns ett rationellt skäl för att läsa sådana böcker. Vi lär oss genom att göra misstag, men det är en lågintensiv metod. Det tar så lång tid mellan dumheterna att de flesta av oss inte mognar förrän framåt 50-årsåldern. Kruxet på 1600-talet var att många då redan hade dött.

Furstespegeln blev en genväg till andras erfarenheter. Unga furstar och adelsmän ställde sig på sina företrädares axlar. Gustav II Adolf var 17 år när han blev fullmyndig kung, och utnämnde då 28-åringen Axel Oxenstierna till rikskansler.

Därför borde litteraturen och historien inte i första hand vara en beskäftig rekommendation till nyanlända. Det ligger i alla beslutsfattares egenintresse att bilda sig och att ta läsningen till hjälp för att gå över gränserna. 

Ebba Busch Thor

Genom att söka sig tillbaka till vägskälen – 1987, 1938, 1856 – och sätta sig in i hur föregångarna resonerade skaffar man sig distans till vad vi själva står mitt i. De Åkessonska pensionsutredningarna i början av 1950-talet var klokare än den pensionsberedning som sedan lade grunden för ATP. Familjen Wallenberg byggde sin maktsfär med hjälp av lärdomarna från nästan-kraschen i Stockholms Enskilda Bank 1878‒1879.

Det handlar inte bara om stora män. #Metoo har föregångare i de skånska pigorna Kirsten Mogensdatter på 1600-talet och Hanna Larsdotter på 1700-talet. Kirsten vågade anmäla våldtäktsmannen Mourids Podebusk på Krapperups slott, Hanna anmälde matmödrarna i byn till tinget i Anderslöv när de klämt henne på brösten för att se om hon var en ärbar mö.

Historiens insikt är att mycket kunde ha blivit annorlunda, och det kan den fortfarande bli. Genom att behärska och begripa gamla beslut och skälen till dem kan vi lättare få distans till dagens tillfälligheter och uppslag till nya, mer bestående lösningar.

 

Gunnar Wetterberg är aktuell med Skånes historia I-III, Bonniers.

 

Rättelse: I en tidigare version uppgavs fel författare till Essais. 

 

Läs också:

Sedlarna har en ruggig historia

Företag tjänar på att förstöra fornminnen

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag