Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Gunnar Wetterberg

Dags för en nordisk arbetsmarknad 2.0

Norden gör störst nytta i vardagen. Det är dags för den nordiska arbetsmarknaden 2.0.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Om en vecka börjar Nordiska rådets 66:e session i Stockholm. För fem år sedan var det en församling på väg ut i marginalen. Under de senaste åren har omvärldens intresse för Norden ökat, samtidigt som Ryssland ställt geopolitiken på sin spets.

Efter andra världskriget var det politikerna som drev nordismen. Under de senaste tjugo åren har det politiska intresset för Norden svalnat. I stället har företagen och medborgarna tagit över. Allt fler sektorer av näringslivet organiseras på nordisk bas, allt fler ungdomar söker sig till Norge som Sveriges nya Amerika. Tiotusentals svenskar jobbar i Oslo.

Det är dessa strömningar Nordiska rådet borde knyta an till. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden på 1960-talet blev bara halvgjord. Skatter, socialförsäkringar och tjänstepensioner är lika inskränkt nationella som de alltid har varit. Genom att göra dem nordiska skulle den gemensamma arbetsmarknaden bli mycket enklare.

Hur ska det gå till?

Låt lagarna göra jobbet! Det nordiska juristsamarbetet var en av 1800-talsskandinavismens vackraste frukter. Det började 1861 när Sverige och Danmark kom överens om verkställighet och delgivning av domar i civilsaker. Den 7 maj 1880 antog de tre skandinaviska länderna en gemensam växellag, den första samfällda skandinaviska lagen. Under 1880- och 1890-talen kom en rad gemensamma lagar.

Regeringarna tillsatte nordiska kommissioner för civilrätt och för familjerätt. Tack vare samarbetet blev den gemensamma nordiska äktenskapslagstiftningen radikalare och mer framsynt än på andra håll. Den nordiska äktenskapsbalken var ett viktigt steg i kvinnans frigörelse, mot den jämställda välfärd som idag är ett viktigt nordiskt särdrag i världen.

Den mest meningsfulla nordismen vore att ta ny hjälp av juristerna. Rådet borde sätta blåslampa på all den lagstiftning som idag hindrar gränsgångarna. Gemensam arbetsrätt, harmoniserade regler i socialförsäkringarna och samordnad beskattning av arbete skulle ta den nordiska integrationen många steg längre. Det skulle gå rakt in i många medborgares vardag, karriärvägar och framtidsutsikter.

Det måste vi klara på egen hand. Vi kan inte hoppas på mycket hjälp av EU. På många andra områden har den europeiska harmoniseringen närmat de nordiska länderna till varandra, men det här området är för svårt. Det kommer att ta ett par generationer innan det är realistiskt att tro på en gemensam europeisk arbetsrätt, för att inte tala om skatter och socialförsäkringar. Skillnaderna i värderingar och samhällsstrukturer mellan de 28 EU-medlemmarna är för stora för att samordningen ska fungera. Vem tror att Tyskland skulle vara beredd att betala den grekiska a-kassan?

I Norden, däremot, finns samordningen inom räckhåll. Värderingarna är så lika, förtroendet stort för att grannlandet är någorlunda hederligt. Därmed går det att ha likadana system. Det skulle betyda en kraftfull potential för ekonomierna, företagen och medborgarna.

Det är dags för Nordiska Rådet att ta tag i Den gemensamma arbetsmarknaden 2.0! Om Norden på nytt kommer in i medborgarnas vardag, kan framtiden nå ännu längre.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!