Gunnar Wetterberg

Bygg grönt med trähus och begagnad betong

Byggandet är ett av de största största klimatproblemen. Det finns smartare metoder (att måla ett porträtt av Greta Thunberg på väggen hör emellertid inte till dem).
Foto: BEN MARGOT / AP TT NYHETSBYRÅN

Byggandet är en av världens största utsläppskällor. Sverige kan göra en insats – men borde också städa för egen dörr.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Omkring en femtedel av världens utsläpp har med byggandet att göra. Stål och cement hör till de mest energislukande industrierna. Väl på plats fortsätter husen att bränna olja och kol i hundratals år. 

Att lägga om byggandet är en av världens viktigaste miljöuppgifter. Det handlar inte bara om koldioxidutsläppen. 

I ett av sina senaste nummer beskriver The Economist hur stränder och floder plundras på sand för att bli cement och glas åt byggindustrin. Det fördärvar fisket och eroderar bort värdefull jordbruksmark.

I detta sitter Sverige med en viktig nyckel. Häromveckan ordnade Föreningen Trästad sin årliga konferens. Arkitekter och byggare från hela landet berättade om erfarenheter och projekt för en proppfull lokal. 

Skogen binder koldioxid medan den växer, men bindningstiden förlängs när virket blir byggmaterial och byggs in i hus. I sin bok Ingenjörernas konst hänvisar Sture Samuelsson till beräkningar att varje kubikmeter som ersätter stål och betong sparar drygt ett ton utsläpp – och genom att nästan lika mycket lagras i träet blir effekten den dubbla.

Förtäta städer med trähus

Den nya tekniken att limma samman flera bräder till balkar och skivor har återupplivat träbyggandet. Det korslimmade träet kan mäta sig i styrka och hållfasthet med de slösaktiga materialen, samtidigt som det är lättare och inte behöver vänta på att torka. 

När städer ska förtätas är det suveräna egenskaper. 

Att bygga i trä sparar mycket tid, vittnade projektörerna på Trästads konferens. Genom att det är så mycket lättare kan man också bygga fler våningar på befintliga hus än man annars skulle kunna. 

Att bygga på det som redan finns och att återanvända gamla material var två viktiga teman. När gamla hus rivs finns det mycket man kan ta tillvara. Förr i världen var det regel, när det tog mycket kraft att bila en stock – då kom gamla bjälkar ofta till heders i nya hus. Nu är man på väg tillbaka, därför att återbruk är ett sätt att minska slöseriet.

Sveriges Kommuner och Regioner orsakar onödiga utsläpp

Att riva hus som fungerar ska man däremot undvika. Att riva armerad betong hör till de mest slösaktiga inslagen i byggandet. Betongen kräver väldiga mängder energi för att demoleras, eftersom den är gjuten för att stå i århundraden. 

Då är det klokaste man kan göra att låta den stå, att bygga om och på i stället för att demolera. Därför är det bedrövligt att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, tidigare SKL) köpt KPMG-huset bredvid Sheraton i Stockholm för att riva det.

Det är svårt att finna en värre symbol för onödiga utsläpp och materialslöseri i dagens stadsbyggnad. Att politikerna i SKR försöker driva igenom det naggar organisationens trovärdighet betänkligt i kanten. 

I ett läge där byggandet är ett av de största klimatproblemen borde SKR ha en helt annan dagordning. Uppmuntra träbyggandet i upphandlingar och markanvisningar, skrinlägg rivningen vid Sheraton – och nöj er med det nuvarande huset vid Hornsgatan! Eller det vackra huset tvärs över Hornsgatan, som Artur von Schmalensee ritade åt kommunförbunden på 1960-talet?