Efter Brexit riskerar de svenska gäststudenterna att få betala betydligt mycket mer, skriver Gunnar Wetterberg.
Efter Brexit riskerar de svenska gäststudenterna att få betala betydligt mycket mer, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg

Brexit kan bli dyrt för svenska studenter

Publicerad

Brexit hotar mycket mer än handeln. Sverige borde ta upp universiteten och forskningen i förhandlingarna.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är svårt att ranka högre utbildningar, men de listor som görs upp talar ändå sitt tydliga språk. Bland de första 15 universiteten på URAP 2014‒2015 finns det bara fyra europeiska lärosäten: Oxford, Cambridge, London University College och Imperial College.

Härförleden varnade British Academy för att utländska forskare och lärare är på väg att bryta upp från de brittiska universiteten. Omkring 40 000 utländska forskare och lärare arbetar idag i Storbritannien, en åttondel av hela kåren. Bortåt hälften verkar vid lärosätena i London och sydöstra England, men påfrestningen riskerar att bli störst på Nordirland, där de utgör en fjärdedel av de akademiska lärarna och forskarna.

Oxford och Cambridge

Det kan vara frestande att hånflina och tycka att britterna får skylla sig själva, men skadeglädjen är en farlig berusning. En kraftig försvagning av det förenade kungadömets universitet skulle bli ett problem för hela Europa. Universiteten har inte sin största styrka i enskilda lärare och forskargrupper, utan i det breda och djupa mötet mellan olika vetenskaper och ämnen. Ju närmare oss de bästa akademiska miljöerna finns, desto lättare kan vi samverka med dem och hämta inspiration därifrån. Det är enklare att hänföras av briljansen i Cambridge än att lägga på åtta timmars jetlag för att snylta på Berkeley eller Seattle. De andra europeiska lärosätena ligger betydligt längre ned på listan, och det vore inte lätt för dem att häva sig upp till de engelska lärosätenas anseende. De brittiska universiteten är viktiga för hela Europa.

Brexit 

Allt fler svenska studenter väljer också att läsa vid de brittiska universiteten. Kanske betyder det att de får en bättre utbildning än de skulle ha kunnat skaffa sig hemmavid, men framför allt betyder det att de tidigt får del av en intellektuell gemenskap över gränserna. Det är en viktig bieffekt av att EU-studenter från andra länder får studera på samma villkor som sina brittiska kamrater – men efter Brexit riskerar de svenska gäststudenterna att få betala betydligt mycket mer, när britterna inte längre behöver lyda EU-kraven på likabehandling.

På så vis riskerar Brexit att leda till en akademisk försvagning av hela Europa. I förhandlingarna om villkoren borde Sverige därför ta upp hotet om intellektuell utarmning i det  brittiska utträdets spår. Det handlar inte bara om villkoren för de studenter, lärare och forskare som idag bor och verkar i Storbritannien, utan också om förutsättningarna för nya generationer att ta sig till de akademiska mötesplatserna i England, Skottland och Nordirland.

EU borde kräva att unionens studenter även i fortsättningen behandlas på samma sätt som de unga britterna, och att Storbritannien fortsätter att delta i det europeiska forskningssamarbetet. Det skulle vara till gagn för båda parter. Intellektuellt skapande är inget nollsummespel – den akademiska isoleringen av Storbritannien skulle i det långa loppet bara skapa förlorare.

 

Läs också:

Det är överskattat med utbildning i Sverige

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist.

Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag