Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Grymt att förneka att det finns svagbegåvade barn

Mer än var tionde elev har ett IQ mellan 70 och 85. De har för hög IQ för att gå i särskola, men en svag förmåga att tänka abstrakt gör teoretiska ämnen svåra. Foto: / SHUTTERSTOCK
Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT / EXP

Svagbegåvade barn riskerar att få både en diagnos och medicin, trots att de är helt normala.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I 1969 års läroplan för grundskolan användes ord som begåvning och intelligens. Inte överdrivet mycket, och med insikt om att det finns olika sorters begåvning och att exempelvis sociala problem kan förväxlas med intellektuella. Men det fanns en acceptans av att barn skiljer sig åt, intelligensmässigt.

Dåtidens relativa betygssystem (5-1), med sin normalfördelningskurva, manifesterade den insikten.

I dagens läroplan, Lgr 11, får man ingen träff på "begåvning" eller "intelligens". Däremot finns ordet "förutsättningar" i riklig omfattning. Kanske som en vänlig synonym? Nja, inte riktigt ändå. 

Det talas mycket om att eleven ska "ges förutsättningar". I matte, exempelvis, ska eleven "ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang". 

Det hade varit lättare att förstå en omvänd formulering: "alla elever ska utveckla sin matematiska förmåga - utifrån sina förutsättningar." 

Svagbegåvade har svårt att tänka abstrakt

Visst kan skolan maximera förutsättningarna: låta dyslektiker få lyssna på band i stället för att läsa, till exempel. Men barn är inte oskrivna blad, det finns förutsättningar som inte magiskt kan ges till dem. 

Skollagsfäderna har dock beslutat alla elever har rätt att klara kunskapsmålen, oavsett förutsättningar. Om någon får ett F, alltså underkänt, blir det räfst och rättarting när Skolinspektionen kommer på skolbesök. 

Men alla kan inte hänga med. Enligt normalfördelningskurvan har runt 14 procent, alltså mer än var tionde elev, ett IQ mellan 70 och 85. Dessa barn har för hög IQ för att gå i särskolan, men inte mycket. Deras begränsade förmåga att tänka abstrakt gör den vanliga skolans teoretiska ämnen mycket svåra att bemästra. 

Eftersom ingen vill tala om intelligens blir dessa barn osynliggjorda. Deras skolproblem gör att  de dyker upp i sjukvården, kanske för att de är utåtagerande eller för att man misstänker koncentrationsproblem. Läkaren Mats Reimer, som nyligen skrev en bloggpost om svagbegåvade barn i Dagens Medicin, tror att den här gruppen kan vara en förklaring till överdiagnostiken av ADHD. 

Ta bort betyget F, underkänt.

Någonting är verkligen helt åt fanders när ett normalt barn får en diagnos och börjar medicineras därför att vuxenvärlden har gått bort sig i utopier och önsketänkande. 

Under det gamla relativa betygssystemet var det normalt att en del elever fick ettor och tvåor. Det var inte stigmatiserande. Men i dag brottas de svagbegåvade med att komma över den sadistiska tröskeln mellan F, underkänt, och E. För somliga är det inte möjligt i ett enda ämne. Men eftersom "alla ska med" sinkar Pelle i värsta fall resten av klassen, vilket i sig blir till ett stort problem.

De här barnen kommer att få det tufft i kunskapssamhället. Men det är helt onödigt och grymt att kväva deras livsandar redan i grundskolan. Av det skälet (bland annat) bör betyget F genast tas bort.  

Läs också:

Vår babbelskola sviker de viktiga nördarna

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!