Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gräddhyllan måste betala mer i nästa skattereform

Finansminister Magdalena Andersson med höstbudgeten, september 2015. Foto: PELLE T NILSSON / STELLA PICTURES - PELLE T NILSSON
Det finns många hål som måste stoppas i den svenska riksväven. Vi behöver en blocköverskridande reform för högre skatter på tillgångar och lägre på arbete. Foto: HENRIK ISAKSSON/PINIRO / /IBL
Förre finansministern Anders Borg (M) tog bort fastighetsskatten, ett krav från KD. Men han tyckte aldrig att det var en bra idé. Foto: TOMMY PEDERSEN

Sverige behöver en rejäl skattereform. Låt Jan Björklund bli ett varnande exempel: man föregår inte förhandlingar med ett veto. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Jan Björklunds onsdag var lika kaotisk som hans politiska gärning: innan han aviserade sin avgång var han ute och lade en död hand över den "omfattande skattereform" som utlovas i januariavtalet. 

De övriga partierna "får väl lyfta vad de vill, men vi kommer ju att säga nej" meddelade han i Sveriges Radio. Nej till arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. 

Tänk om alla partier lade in veton innan de kom till förhandlingsbordet. Då skulle processen vara slut innan den börjat. Nej, man lägger allt på bordet. Sedan förhandlar man. 

Nu lämnar Björklund scenen. Det innebär dock inte att skatteförhandlingarna kommer att bli enkla. Och det finns gott om motstånd mot ett återinförande av de skatter som regeringarna Persson och Reinfeldt avskaffade: arvs- och gåvoskatten, fastighetsskatten och förmögenhetsskatten.

Arvsskatten och förmögenhetsskatten

Men det finns en god tumregel när det gäller skatter: beskatta gamla pengar hårdare än nya. Alltså, hellre skatter på fadersarv och kåkar än på senaste månadslönen. 

I Sverige har det blivit lite tvärtom: jämfört med andra länder har vi höga skatter på arbete om man jämför med skatteuttaget på kapital. Vi behöver en bättre balans.

Arvsskatten framställs ibland som omoralisk: "De vill beskatta dig i döden, till och med!". Men ur liberal synvinkel är det individens frihet och möjligheter att blomstra som är central - inte hens rätt att leva på ärvda pengar.  

Den vanligaste invändningen mot förmögenhetsskatt är inte moralisk utan pragmatisk: Det är ingen idé, pengarna flyttar bara utomlands. Det stämmer inte nödvändigtvis längre. Kontrollmöjligheterna har ökat, det finns internationella rapporteringssystem. Det är skäl nog att återigen titta på frågan.

Hellre skatt på fastigheter än på kåkar

Ännu tunnare är argumenten mot en fastighetsskatt. Men fastigheter är generellt en lämplig, icke flyttbar skattebas - det menar även Anders Borg, som tog bort den. Och dagens avgift är snarast regressiv: den gynnar Solsidan mer än glesbygden.

En nedtrappning av räntebidragen är också ett sätt att öka skatteintäkterna, men det måste ske långsamt för att inte chocka fram en brusten bubbla.

Rent fördelningsmässigt är det en sund reform - med en reservation: den skulle drabba nya och halvgamla bostadsägare med stora lån, alltmedan seniorer med avbetalda hus skulle skonas. 40-talisternas räkmacka är vår tids Särimner. 

En fastighetsskatt skulle träffa även dem, vilket vore rättvist. 

Det finns andra sätt att få in skatter. Grön skatteväxling är en ypperlig idé - men gröna skatter är ämnade att förändra miljöskadliga beteenden: när så görs, minskar skatteinkomsterna. Höjda skatter på konsumtion är ytterligare en möjlighet.

Det finns många hål som måste stoppas i den svenska riksväven: skola-vård-omsorg, försvar, infrastruktur. Nu finns en gyllene chans att få till en blocköverskridande reform för högre skatter på tillgångar och lägre på arbete. Ta den.

 

Läs också: 

Ge oss en ny skattereform

Fotnot: I tv-spelaren ovan samtalar Patrik Kronqvist med Robert Boije, chefsekonom på SBAB, om hur den nya skattereformen bör se ut.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!