Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gör upp med assistansfusket

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S, har en viktig uppgift att lösa. Foto: LISA MATTISSON

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ett nyord som inte har letat sig in på Språkrådets lista är "assistansfusk". Men det vore tyvärr inte helt omotiverat. På senare år har uppseendeväckande fall av fusk uppdagats i den bransch som har vuxit upp kring LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

I Södertälje, exempelvis, dömdes i fjol 34 personer i tingsrätten i en assistanshärva. Upplägget var komplext, människor skodde sig på alla möjliga sätt. Somliga "assistenter" hade inte assisterat en sekund, utan, som tingsrätten skrev, "köpt en vit inkomst för att kunna visa upp lön och anställning för att på så sätt få sjukpenning, föräldrapenning, graviditetspenning eller tillfällig föräldrapenning". Försäkringskassan lurades totalt på drygt 26 miljoner kronor.

Och i tisdagens P1 Morgon berättade Fredric Häll, Vårdföretagarnas riksförbund, att oseriösa företag som har fått nej till medlemskap i organisationen har framfört hot. Det har tvingat förbundet att se över säkerhetsläget.

Vad är det för destruktiva krafter som har satts i gång?

LASS/LSS, som drevs igenom av Bengt Westerberg (FP) 1994, är en fantastisk lag - i flera avseenden. Den har på ett fantastiskt sätt förbättrat livet för funktionshindrade. Men lagstiftarna var fantastiskt naiva. Och regeringar har därefter varit fantastiskt flata.

Kostnadsutvecklingen har underskattats. 1994 räknade man med att runt 7 000 personer i snitt skulle få 40 timmars assistans per vecka, till en kostnad av 2,4 miljarder kronor. Men 2013 fick 16 000 personer i snitt 120 timmars assistans i veckan. Summa: 27 miljarder kronor.

Risken för fusk och överutnyttjande har underskattats. Men skapar man en bransch med stora, konjunkturokänsliga vinstmöjligheter och svag kontroll, är det inte konstigt att lycksökare och kriminella ligor söker sig dit. Det är självklart.

1 juli 2013 skärptes lagen något och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick i uppdrag att göra lämplighetsprövningar av de 1 000 bolag som verkar i branschen. Först nu ska man sätta i gång med kontrollerna. Inom fem år räknar man med att alla bolag har kontrollerats.

Det låter inte vattentätt, milt uttryckt. Fenomenet känns igen från friskolornas och Skolinspektionens värld: statens kontrollapparat måste vara enorm för att hålla ordning på ett system som genom sin konstruktion lockar vinstmaximerare och fuskare.

Systemet måste förändras. Exempelvis leder dagens system med timschabloner till för höga vinster, enligt Inspektionen för socialförsäkringen. Dessutom agerar företagen ofta som ombud för brukarna - ombud med egna ekonomiska incitament att maximera timantalet.

När skattepengar förslösas blir välfärden lidande och LSS-reformens legitimitet riskerar att undermineras.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har en viktig uppgift att lösa.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!