Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gör en god gärning på 60 sekunder

Svenskar är ovanligt positivt inställda till organdonation - ändå är det brist på donatorer.Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Foto: KANAL 5

Klappar du mitt hjärta så klappar jag ditt. En anmälan till donationsregistret kan rädda liv.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Jag har inte bara fått ett nytt organ utan en ny chans att få livet tillbaka och vara med om Haralds uppväxt och skolgång. Det är så mycket känslor."

Så säger Fredric Fohlin från Visby i en intervju på Livsviktigt.se. Fredric mådde alldeles utmärkt bra, kände sig inte sjuk på något sätt, när han efter en rutinundersökning fick beskedet att han led av en svår kronisk leversjukdom. Om han inte fick en ny lever inom ett år skulle hans liv förkortas dramatiskt.

Han släpptes in i kön för att få en ny lever. Och innan det var för sent kom det livsavgörande telefonsamtalet från donationskoordinatorn: De hade hittat en lever som matchade. Fredric Fohlin fick en andra chans att följa sin då treårige son Harald genom livet. 

Sverige är ett sekulärt land som berömmer sig av att vara både rationellt och solidariskt. Svensken i gemen är mycket positiv till organdonation. Landets transplantationskirurgi är i världsklass. 

Viljan finns men donatorer saknas

Trots detta transplanteras relativt få organ i Sverige - färre än i länder där befolkningen är mer negativ till donationer. Varje år dör svenskar i väntan på lever, njure, ett hjärta, lungor, bukspottkörtel. Under 2017 var de 40 stycken.

En vanlig förklaring är att sjukvården har varit dålig på att skapa rutiner för att klara den svåraste manövern: att möta anhöriga i sorg och förtvivlan, visa medkänsla - och samtidigt ta upp frågan om donation. Det arbetet har dock förbättrats. 

Ett väldigt problem kvarstår: lagen stela arm. I Sverige är det olagligt att hålla en möjlig donator vid liv i väntan på att en transplantation kan genomföras. 

Under alliansens tid höll KD emot en lagändring. Att upprätthålla livet på en presumtiv donator enbart för någon annans skull, skulle vara som att se denna som "ett reservdelslager", menade KD-ledaren Göran Hägglund. Den ståndpunkten ter sig lite fjär då 8 av 10 svenskar faktiskt är positiva till donationer.

I september 2015 kom en utredning med nya lagförslag. Enligt utredaren, läkaren Anders Milton, skulle antalet donatorer kunna fördubblas, och köerna i princip försvinna, om regelverket kring livsuppehållande åtgärder liberaliserades.

Transplantation med lagförhinder

Regeringen Löfven ställde sig positiv - men släpade benen efter sig. Så sent som i januari 2018 meddelade socialminister Annika Strandhäll (S) att det behövdes ännu en utredning. Juristerna på regeringskansliet grunnade nämligen över om en lagändring kanske strider mot grundlagen.   

Åren går. Liv går till spillo. Fullständigt i onödan. 

Desto större anledning att anmäla sig donationsregistret. Det tar några minuter. Och man kan göra en sak till: tala med sina nära och kära om detta. Göra sin vilja känd. Familjen har veto i det avgörande skedet - ett sjukhus kör helt enkelt inte över anhöriga som säger nej, kanske reflexmässigt, när den svåra frågan ställs. 

För varje person som anmäler sig till donationsregistret, och talar med sina nära och kära om saken, ökar möjligheten att det finns hjälp för den som får samma besked som Haralds pappa, Fredric.

Läs också:

Regeringen sover - men du kan rädda liv