Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gör det inte svårare att jobba i sjukvården, Löfven

Se det senaste avsnittet av Ledarsnack!
Blodtryck, provtagningar, insulin, sårvård, sängbäddning, tvätt, en kram och en varm hand - undersköterskor har många och varierande uppgifter.
Stefan Löfven håller sin regeringsförklaring 2019. Redan 2017 ville han göra undersköterska till legitimationsyrke, sade han, för att ”de anställda i vården ska ges det erkännande de förtjänar”. Det är fel väg att gå. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

Det ska bli svårare att få jobba som undersköterska, tycker regeringen. Här går Stefan Löfven snarare fackets ärenden än välfärdens. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Facket Kommunal har sedan 2016 krävt att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke, för att höja yrkets status och göra utbildningen mer attraktiv.

Regeringen har lyssnat och instruerat två utredningar att ta fram förslag, med argumentet att en titelreglering skulle öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den första utredningen kom 2017 och förespråkade legitimation. 

Den nya utredningen, som överlämnades på måndagen, har valt bort legitimationskravet. Det är klokt, bland annat eftersom begreppet legitimation riskerar att förlora sin status om det överanvänds redan på gymnasienivå. 

I stället föreslår utredningen en mer enhetlig utbildning och att undersköterska blir en skyddad titel. 

Skulle det öka kvalitet och säkerhet?

En mer enhetlig utbildning för undersköterskor

Nästan alla som jobbar som undersköterska i dag har gått en undersköterskeutbildning. Men de håller inte alltid måttet, tycker arbetsgivare. De kan varken tillräcklig teori eller praktik utan måste gå yrkesintroduktion. 

Majoriteten av dagens undersköterskor är komvux-utbildade. Enligt utredaren klagar kommuner över att de varken har tillräckliga kunskaper i yrkesämnen eller i språket. Vissa utbildare bedriver utbildning med material på elevens hemspråk för att få studenterna godkända, erfar utredaren. 

En mer enhetlig utbildning låter som en bra idé. Men arbetsgivare måste nog leva med att de får vidareutbilda lite på plats. Det är en gymnasieutbildning, detta. Den kan inte rymma allt.

Men varför anställs då undersköterskor med skrala färdigheter? Rimligen för att det råder brist på erfaren personal. Och bristen kommer att tillta när den arbetande andelen av befolkningen minskar och de äldre blir rekordmånga.  

Att göra undersköterska till skyddad yrkestitel i ett så kritiskt skede är en dålig idé. I bristtider är flexibilitet nödvändig: traditionella idéer om vem som ska göra vad måste omprövas. Och då hotar revirstrider. 

I mars blev det liv om att Sahlgrenska vill låta nästan klara läkarstudenter jobba som sjuksköterskor i sommar. Sjuksköterskefacket var inte roat: ”Läkarstudenterna har ju ingen utbildning i omvårdnad. Dessutom är vi legitimerade och har en skyddad yrkestitel”, sade det lokala facket till facktidningen Vårdfokus.

Satsa på undersköterskornas arbetsmiljö  i stället

Sjuksköterskekåren är efter mångårig kamp nu mobiliserad till tänderna. Det händer att kolleger säger upp sig i grupp som protest mot dåliga villkor och löneerbjudandena skjuter i höjden i den akuta sköterskebristens spår. 

Ponera att 100 000 undersköterskor med skyddad yrkestitel börjar hota med att säga upp sig kollektivt om de inte får betydligt högre lön. Hur skulle välfärden klara det? 

Det skulle den inte, tyvärr.

Arbetsgivarna måste hitta andra sätt att göra det viktiga undersköterskejobbets attraktivt: visa uppskattning, var lyhörda för önskemål och missnöje, gör vettiga scheman, erbjud stimulerande vidareutbildning.  

Det finns inga enkla genvägar. 

 

Läs också:

Varför säger sköterskor nej till fler händer i vården?