Från dagens försvarsanslag om 1 procent av BNP måste vi nå 2,6 procent av BNP år 2035. En ökning från 45 till 115 miljarder per år. Det är slutsatsen i Försvarsmaktens perspektivstudie som presenterades på fredagen.
Att ett starkt och funktionsdugligt försvar kommer att kosta mer än enveckasförsvaret är självklart. Men som skattebetalare är det svårt att känna tilltro till Försvarsmaktens förmåga att hålla budget.
Helikopter 14 blev tio år försenad och dyrare än det var tänkt. Försvarsmakten har dessutom knappt råd att flyga dem – eftersom det kostar 200 000 kronor i timmen, avslöjade Ekot. Detta är bara ett exempel i raden: hälften av de pågående materielprojekten har drabbats av förseningar eller fördyrningar, enligt försvarsutskottet.
En anledning är att ”de ansvariga för projekten har få incitament till att hålla tillbaka projekt eftersom de sällan hålls ansvariga för dåliga resultat”. Detta enligt utredningen om Försvarsmaktens materielbehov som presenterades i tisdags.
Försvarsindustrins intresse – eller Sveriges?
Därtill kommer beroendeförhållandet till den svenska försvarsindustrin. Risken är stor att de beställda JAS 39E och ubåt A26 blir gökungar som äter upp budgetutrymmet för andra satsningar.
Försvarsindustrins behov har länge fått gå före Försvarsmaktens behov. Att ha en inhemsk försvarsindustri kan vara ett nationellt säkerhetsintresse – men i så fall är det kontraproduktivt att låta industristödet åderlåta försvarsbudgeten.
Vi ska försvara Sverige – om 17 år
Perspektivstudiens förslag skulle innebära mer än en dubblering av dagens försvar, till 120 000 personer i stället för dagens 53 000. Målet: att kunna försvara Sverige i tre månader. Men först om 17 år.
Problemet är att gråzonen redan är här. Sverige utsätts för cyberattacker varje dag. Enligt MSB:s årsrapport rapporterade svenska myndigheter in 25 incidenter i månaden under 2016, och det bedöms som en underrapportering. Samtidigt varnar Säpo i sin årsbok för rysk påverkan inför valet, och för att ryskt spionage har intensifierats under det senaste året.
I dag finns endast ett IT-försvarsförband som både ska upptäcka angrepp och kunna agera offensivt. Cyberförsvaret kommer bara att bli viktigare i framtiden. Att kunna skydda kommunikation och information är en förutsättning för att dagens – och framtidens – avancerade vapensystem ska kunna sättas in överhuvudtaget.
Det kommer att krävas ett helhetsgrepp om cyberförmågan, som i dag är uppdelad på flera myndigheter. Och det kommer att behövas mer pengar, snabbt. Även om inget särintresse lobbar för IT-satsningar.
Frågan är: Har cheferna på Högkvarteret ens kompetensen för att veta vad de borde efterfråga?