Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Glöm inte gubbarna som står i cancerkö

Socialminister Lena Hallengren, S, ansvarar för sjukvårdsfrågorna i regeringen.Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras omkring 10 000 män i Sverige, 2 400 dör. Foto: colourbox.com / MAXPPP

En av tjugo svenska män dör i prostatacancer. Vården måste bli bättre och mer jämlik.  

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Män som deltar i regelbunden screening löper 30 procent mindre risk att dö i prostatacancer, enligt en ny studie från Göteborgs universitet.

Väldigt många liv skulle alltså kunna räddas med allmän screening likt den som kvinnor får för bröstcancer. Prostatacancer är nämligen den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnostiseras omkring 10 000 män i Sverige, 2 400 dör. 

Att införa allmän screening kan således framstå som självklart. Men Socialstyrelsen sa nej så sent som ifjol.

Anledningen är att dagens metoder ger väldigt många falsklarm. Ett högt så kallat PSA-värde i blodet betyder inte per automatik hög cancerrisk. Inte ens vävnadsprov kan med speciellt hög precision visa vilka män som behöver behandling.

Nej till screening

Allmän screening skulle därför innebära att många män behandlas helt i onödan. Utan provet skulle vissa aldrig ha upplevt några besvär.

Biverkningarna av operation är däremot ofta svåra. I åtta av tio fall påverkas erektionen. Omkring en fjärdedel får problem med att kissa och med urinläckage. 

Ola Bratt, professor och överläkare på Sahlgrenska, spådde ifjol i Läkartidningen att läkarkåren inom några år kommer att blicka tillbaka på denna överbehandling med ett lika generat leende som den i dag gör på den gamla praktiken att operera bort livmodern på hysteriska kvinnor.

Men i samma artikel redogör Bratt för att mer träffsäkra metoder håller på att utvecklas. Med magnetkamera kan män som löper låg risk att utveckla cancer identifieras. Och riktade vävnadsprov kan minska överdiagnostiken och öka chansen att upptäcka allvarliga cancerfall.

Bedömare menar rentav att de nya metoderna innebär att Socialstyrelsen snart kan komma att ändra sitt beslut om screening.

I väntan på det finns dock mycket att göra för att förbättra vården av de drabbade. Vårdköerna är långa, hälften får vänta i över 190 dagar på strålbehandling. Många män med höga PSA-värden utreds heller inte enligt riktlinjerna. 

Tillgången till vård är också påfallande ojämlik. Män med lägre inkomster får vänta längre på behandling och har sämre överlevnad när cancer har spridit sig.

Vård mot prostatacancer

En stor andel av dem som opereras får dessutom kirurger som inte är tillräckligt erfarna. Med mer centraliserad vård skulle risken för biverkningar minska samtidigt som chansen för att cancerceller verkligen tas bort skulle öka.

Det är svårt att frigöra sig från misstanken att dagens situation beror på att prostatacancer inte är någon högstatusdiagnos.

“Du ska veta en sak och det är att prostatagubbar inte är särskilt prioriterade i vården. Har du bröstcancer blir det pang-pang direkt,” sa en röntgenläkare till Aftonbladets reporter Richard Aschberg när han häromåret drabbats av prostatacancer.

Det är en tanke som ser ut som en händelse att den rödgröna regeringen i sin överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna redan i den andra meningen i sjukvårdsstycket skriver att ett särskilt fokus ska läggas på “kvinnors ohälsa”.

Ett bättre mål borde vara jämställdställdhet inom vården. Glöm inte prostatagubbarna.

 

Läs också:

Jösses vilket snömos om vården, Löfven

 

Fotnot: I tv-spelaren nedan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång gästar ekonomen Robert Boije för ett samtal om hur en kommande skattereform kan se ut.