Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Glöm inte dem som svälter i närområdet

STÖD TILL NÄROMRÅDET. Läget i gränsområdena runt Syrien har förvärrats. Foto: Jeff J Mitchell
Stefan Löfven talade om flyktingfrågan på Medborgarplatsen i går. Foto: Magnus Liljegren/All Over Press

Matpengarna är på väg att ta slut. Världen måste ta ansvar även för dem som inte flyr till väst.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under ett hav av paraplyer samlades på söndagen tusentals människor till manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm under parollen "Refugees welcome" (flyktingar välkomna). Demonstrationen arrangerades efter en vecka då bilden på Alan, 3, på stranden i Bodrum satt fokus på flyktingarna som söker skydd i Europa.

Kriget i Syrien har pågått i fyra år. Men flyktingströmmen mot EU är extra stor för tillfället. Det tros bland annat bero på Tysklands beslut att inte skicka tillbaka syrier till första asylland och att många helt enkelt försöker nå EU innan höstkylan slår till.

En viktigare orsak är dock troligen att situationen i och omkring Syrien har försämrats. Jordanien och Libanon har i praktiken stängt sina gränser för syrier och hjälporganisationer vittnar om brist på resurser för att hjälpa flyktingarna.

 

I dag förser FN:s matprogram WFP närmare 1,3 miljoner syriska flyktingar i Jordanien och Libanon med pengar till mat. Stödet låg länge på 27 dollar i månaden per person, men det har nu sänkts till 13,5 dollar. Det är bara hälften av vad som krävs för att en människa ska överleva. I höst kan summan dessutom komma att sänkas ytterligare.

– En mamma jag träffade berättade att hon knyter scarves runt sina barns magar på natten så att de inte ska vakna upp hungriga, berättar Joelle Eid från WFP till tidskriften Fokus.

En orsak till att det saknas pengar är att de länder som tagit emot flest syrier är medelinkomstländer som traditionellt inte har fått bistånd. Men många kriser i världen sammanfaller också vilket gör att pengarna sinar trots att det totala biståndet har ökat. Även i exempelvis Kenya, Somalia och Irak har FN tvingats krympa matpaketen.

 

Europa kan definitivt ta emot fler flyktingar och det behövs fler legala vägar in i unionen. Länder som USA och Kanada borde också välkomna fler. Men merparten av flyktingarna befinner sig i och omkring Syrien och de får inte glömmas bort.

Som en första åtgärd måste omvärlden se till att de inte svälter. Men den behöver också se framåt. Barn och unga måste få gå i skolan. Kriget i Syrien har redan pågått i fyra år och stora resurser behöver sättas in om vi inte ska få en förlorad generation som saknar utbildning.

Flyktingarna bör också få möjlighet att arbeta, något som i dag är olagligt i exempelvis Jordanien. Ekonomiprofessorn Paul Collier föreslog nyligen att Europa borde ge stöd och tullfrihet så att syriska och globala företag kan etablera sig invid flyktinglägren. Det är en tanke värd att pröva.

Stöd måste också gå till återuppbyggnad. Alans familj flydde ursprungligen från Kobane i Syrien. Staden har nu befriats från Islamiska staten men få har återvänt då merparten av husen fortfarande ligger i ruiner.

Väst har ett ansvar även gentemot dem som inte knackar på vår dörr.