Glädjebetygen slår rekord – trenden måste stoppas

Vårterminen 2021 var glädjebetygen gladare än någonsin. Tyvärr.
Foto: skärmdump
Utbildningsministern Anna Ekström (S) gladdes åt att Pisa-kurvan vänt. Men det bättre resultatet berodde till stor del på att svaga elever inte skrivit provet.
Foto: Montage
Förra veckan meddelade Anna Ekström att Skolverket ska utreda digital central rättning av nationella prov. Det var så dags.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Glädjebetygen blir bara gladare, i våras slogs nytt rekord. Skolornas självbedrägeri är skadligt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Skolverkets preliminära sammanställning av skolresultaten - i form av betyg - för vårterminen 2021 är klar.

”Stabila betyg”, skriver Skolverket i rubriken och syftar på att resultaten inte ökar lika mycket i år som i fjol, första pandemiåret.

Betygsutvecklingen har länge varit häpnadsväckande. 2014 lämnade 70,3 procent gymnasiet med grundläggande behörighet för högskola.

Sista året före corona, 2019, var det 73,4. Men i våras var det hela 79,3 procent. (Uppgiften ändrades av Skolverket dagen efter till 72,9 procent - bara en liten minskning jämfört med fjolåret.)

Detta trots att gymnasieeleverna vittnat om att de har svårt med motivation och koncentration under distansundervisning. I höstas pratade Skolinspektionen med 900 elever och sammanfattade:

”Eleverna har i denna granskning berättat att bristande lärarstöd och sämre kommunikation med lärarna under distansundervisningen har påverkat lärandet, även i teoretiska ämnen.”

Problemen var värst i fysik och matematik. Hur gymnasiebetygen där utvecklats får vi veta först i november. 

Men Skolverket vet hur det gått för niorna. Andelen som fått godkänt i matte har ökat från 88 procent till 90 under pandemin.

Störst uppryckning har det varit i svenska som andraspråk, från 63,6 till 71,2 godkända. Trots att också högstadieelever har haft en hel del fjärrundervisning.

Även om moment genomförs enligt plan finns det mycket som tyder på att kvaliteten i undervisningen som ges på distans inte är lika hög som vid närundervisning”, skriver Skolinspektionen om grundskolan. 

Fast detta syns inte i slutbetygen. Tvärtom är andelen nior som är behöriga till gymnasiets nationella program högre än före covid.

Lärarna vill inte att elevernas betyg ska bli lidande av att de haft oturen att gå i skolan under en pandemi

Det är lätt att förstå den psykologiska mekanism som gör glädjebetygen ännu gladare. Förut pressades lärare av föräldrar och rektorer att godkänna undermåliga prestationer och att sätta ett B om eleven bara kunde något mer än vad som krävs för C.

Med fjärrundervisningen har lärarnas känsla av otillräcklighet tillkommit. De har slitit heroiskt för att få lektionerna över nätet att funka, men de vet med sig att det inte blivit lika bra. Lärarna vill inte att eleverna ska lida för att de har haft oturen att gå i skolan under en pandemi.

Alltså går resultaten upp i betygsdokumenten om än inte i verkligheten. Detta kompensationsförfarande har underlättats av att de nationella proven ställts in, man har sluppit se hur det egentligen är.

Från och med i höst blir det nationella prov igen. Central, digital rättning för att skapa likvärdighet dröjer dessvärre. Skolverket har just fått utredningsuppdrag. 

Tills detta korrektiv kommer måste skolpolitiker i riksdagen och kommunerna ta alla käcka rapporter om stabila betyg - och minskande skolk - med en hel hink salt. 

Och framför allt inte få idéer om att fortsätta fjärrundervisa, även om det kan bli billigare så.