Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gica-domen visar att fler barn borde ställas inför rätta

En EU-migrant hittades död i Smedbyparken i Huskvarna i augusti.
Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rättens ordförande Tord Edlund håller pressträff i Jönköpings tingsrätt efter att en 16-årig pojke döms för att ha misshandlat en EU-migrant grovt. Både 16-åringen och en 14-åring frias från misstankarna om mord.
Foto: THOMAS JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Två pojkar, 16 och 14 år gamla, misstänktes för att ha mördat den värnlöse tiggaren Gica. Domen visar varför åklagare måste få rätt att ställa barn inför rätta.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Den rumänske tiggaren Gheorge ”Gica” Hortolomei-Lupu, 48, hittades död i Huskvarna den åttonde augusti. Han hade blivit svårt misshandlad. 

Snart spreds bilder från kvällen innan mellan ungdomar i trakten. Filmerna visade hur den hemlöse mannen försökte freda sig mot två tonåringar som sparkade och slog honom – bland annat med en vägkon. Polisen kunde identifiera en 16-åring och en 14-åring som plågoandarna från filmen.

14-åringen kan inte åtalas

Bara 16-åringen kunde åtalas. Hans kamrat var inte straffmyndig, utan överlämnades i stället till de sociala myndigheterna. Där kunde det ha slutat, om inte socialtjänsten tagit det ovanliga beslutet att låta åklagaren väcka bevistalan mot pojken. Mellan 2011 och 2017 skedde det bara i två fall.

Bevistalan innebär att en domstol tar ställning till om polisens bevisning är tillräcklig för att anse barnet som skyldig. Det är både en chans för brottsoffer och samhälle att få utrett vad som egentligen hände, och en möjlighet för det misstänkta barnet att frias från misstankar.

Det handar om rättssäkerhet. Förra året visade journalisten Dan Josefsson att polisutredningen av det uppmärksammade mordet på fyraårige Kevin i Arvika 1998 hade stora brister. Åklagaren hade i medierna pekat ut två bröder, fem och sju år gamla, som skyldiga – trots att vittnen bekräftat pojkarnas alibi. 

Eftersom minderåriga inte ställs inför rätta tyckte polisen inte att det var prioriterat att säkra teknisk bevisning hos Statens kriminaltekniska laboratorium. 

"Man kände inte att man behövde bli överbevisad", sa en person med insyn i utredningen när ledarsidans Linda Nordlund kontaktade Bergslagspolisen för något år sedan.

Två pojkar växte upp i tron att de hade mördat ett litet barn. Om fallet hade tagits till bevistalan i domstol hade pojkarna sannolikt friats – och deras barndom sett helt annorlunda ut.

Även barn måste prövas i domstol

Att väcka bevistalan är ett sätt att garantera att även minderåriga får en rättssäker process – även om de inte kan dömas till straff. Därför borde det ske varje gång ett barn misstänks för ett grovt brott, som mord, dråp, våldtäkt eller grovt rån. 

Problemet är att åklagaren inte har rätt att fatta beslut om att väcka bevistalan själv. Initiativet måste komma från den misstänktes vårdnadshavare eller socialnämnden.

Det hänger ihop med en annan brist i rättsprocessen: En polisutredning av en minderårig gärningsman syftar inte till att klara upp brottet, utan ska visa vilka åtgärder som socialtjänsten behöver vidta för att förebygga att den unge återfaller i brott.

På fredagseftermiddagen föll domen i Gica-fallet: Domstolen fann det inte bevisat att pojkarna mördat mannen, men 16-åringen döms för grov misshandel och ofredande. 

Gicas anhöriga har fått svar på vad som hände i Smedbyparken kvällen den sjunde augusti. 

Fler brottsoffer borde få möjlighet till avslut och skadestånd. Regeringen måste ge åklagare rätt att väcka bevistalan på eget initiativ.


Läs också: Även unga kriminella måste kunna stoppas 

Fotnot: I tv-spelaren nedan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om svensk EU-politik med författaren Ylva Nilsson.