Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ge poliserna på gatan högre lön och status

Polisen är inte tillräckligt effektiv. Det är hög tid att prioritera kärnverksamheten. Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN

Svensk polis är underbemannad och underfinansierad. Men den är också provocerande ineffektiv. Det är hög tid att göra något åt den saken.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

År 1994 introducerades närpolisreformen. Målet var att polisen skulle komma närmare medborgarna och bli mer synlig ute på gator och torg. Men så blev det inte; närpolisreformen slutade i ett fiasko.

Samma fina målsättning har varit ledstjärna för polisens stora omorganisation år 2015. Genom att slå ihop 23 olika polismyndigheter till en nationell polis skulle polisen både bli mer effektiv och komma närmare medborgarna. 

Men så blev det inte - den här gången heller.

Statskontoret har just lämnat en utvärdering av reformen och betyget är underkänt på punkt efter punkt. Förmågan att ingripa mot brott har inte stärkts och utredningsresultaten har fortsatt att försämras.

Och nej - polisen har inte blivit mer synlig. Tvärtom har resurserna till ingripandeverksamheten minskat i flera fall. Personalen räcker inte till för att bemanna lokalpolisområdena. 

"Polisens midja" har tillåtits att växa ännu mer

Det är ett helt oacceptabelt facit. Genom nationaliseringen har polisen i grunden fått bättre förutsättningar att lösa sin uppgift. Det är lättare att kraftsamla och sätta in förstärkningar vid behov. Polisen har en tydligare operativ ledning jämfört med tidigare då det fanns 21 "småpåvar" runtom i landet. 

Sammanslagning borde också ha frigjort massor av resurser när sådant som administration och personalfrågor kan samordnas. Men i stället för att slimma "polisens midja" har de nationella avdelningarna tillåtits att växa. Polisen har exempelvis 190 kommunikatörer, men bara en radiobil i Norra Lappland.

De anställda på de nationella avdelningarna har dessutom i snitt 21 procent högre grundlöner än poliserna ute i regionerna plus högre lönetillägg. Inte undra på att det finns ett starkt sug inåt och uppåt inom polisen.

Ge hardship-tillägg till poliser i yttre tjänst

Det är dags att en gång för alla vända på pyramiden. Det är ute i lokalpolisområdena som det avgörande arbetet utförs. Det är poliser som riskerar att få sin käke slagen ur led eller hamna i en skur av stenar i tjänsten som måste premieras. Och det är drivna lokala polischefer som Ulf Merlander i Angered som kan göra verklig skillnad för utvecklingen i de särskilt utsatta områdena. 

Det måste avspeglas i såväl lönekuverten som status- och maktfördelningen. Ge omfattande hardship-tillägg till poliser i yttre tjänst, skapa fler karriärtjänster inom kärnverksamheten och tillåt mer flexibla arbetsscheman, såsom den gamla gubblistan. Lokalpolisområdena bör dessutom ges ett större eget beslutsmandat.

Det finns mycket mer att göra för att öka polisens effektivitet. Bättre it-stöd, fler turlagssekreterare och systematiska utvärderingar av polisens insatser är några sådana exempel.

Polisen är i stort behov av en upprustning. Men nästa regering bör försäkra sig om att resurserna verkligen går till kärnverksamheten innan den öppnar plånboken.

 

Läs också: Hellre en radiobil än 200 kommunikatörer

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!