Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Gå inte på S-spinnet om nyliberalismen

Finansminister Magdalena Andersson (S) spår nyliberalismens död.
Foto: AMIR NABIZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN
Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, pekar ut skattesänkningarna som orsaken till krisen.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Det var bara en tidsfråga innan även coronakrisen skulle skyllas på nyliberalismen och skattesänkningarna. Det är tröttsamt och intellektuellt slappt.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det spelar egentligen ingen roll vad problemet handlar om – svaret från vänsterhåll är så gott som alltid detsamma: Det är skattesänkningarnas och privatiseringarnas fel! Denna analys brukar inte sällan åtföljas av spådomen om nyliberalismens snara död. 

Varje kris är ett nytt tillfälle att lägga skulden på högern och förklara att vänstern äntligen har vunnit sin tid.

Ingen bör därför förvånas över att även coronakrisen har pressats ner i samma mall. ”Stora skattesänkningar har fått gå före fungerande vård och omsorg”, dundrar exempelvis Daniel Färm, chef för den socialdemokratiska Tankesmedjan Tiden.

Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten vill inte vara sämre: ”Alla som har slagits för skattesänkningar är medskyldiga till krisen”, slår han fast. Finansminister Magdalena Andersson (S) är inne på liknande tankegångar i en DN-intervju i veckan. ”Det här är slutet på den nyliberala eran”, konstaterar hon.

Men vänta lite. Vad menas egentligen med dessa påståenden? Om vi börjar med skatterna så har ju både skattekraften och skattesatsen i kommunerna – som sköter äldreomsorgen – ökat det senaste decenniet. När SVT kartlade utvecklingen mellan 2009 och 2019 visade det sig att kommunalskatten under det senaste decenniet har höjts i 270 av landets 290 kommuner.

Om det är de statliga skattesänkningarna som vänsterns tyckare är arga på så har ju Socialdemokraterna haft sex år på sig att ändra inriktning vid det här laget. Behöver man ytterligare sex år på sig för att komma till skott eller vad menas?

Så hur ska man förstå denna brist på analytisk skärpa? Den rimligaste tolkningen är att den är uppsåtlig och syftar till att ta bort uppmärksamheten från det svenska misslyckandet under coronakrisen.

Att skylla på nyliberalismen är minst lika intellektuellt slappt. Ingen debattör behöver någonsin definiera vad som menas. Nyliberalism kan därför betyda lite vad som helst, som när Magdalena Andersson i nämnda intervju snarast verkar syfta på det kommunala självstyret.

Är det något som har varit ”nyliberalt” under coronakrisen är det väl snarast regeringens egen coronastrategi, som i hög grad har byggt på att var och en gör som man finner bäst. Inget annat land har såvitt känt släppt smittbekämpningen så fri och med så få tvingande inslag som Sverige.

Så hur ska man förstå denna brist på analytisk skärpa? Den rimligaste tolkningen är att den är uppsåtlig och syftar till att ta bort uppmärksamheten från det svenska misslyckandet under coronakrisen.

För om problemen är av gammalt datum måste ju ansvaret delas på många händer. Men S-spinnet är också framåtsyftande. För om skälet till att Sverige sticker ut med hög smittspridning och höga dödstal är skattesänkningar och avregleringar är det ju Socialdemokraterna som sitter inne med de politiska svaren.

Man bäddar redan nu för valrörelsen 2022. Pandemin visade på behovet av mer resurser, fler anställningar och gemensamma lösningar, kommer det att heta. Mot det ”pandemi-säkra” alternativet står högerns skattesänkningar.

Låt oss hoppas att väljarna ser igenom det S-spinnet.