Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gå inte på politikernas luddiga mañana-löften

Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson kan konsten att ge löften som ska infrias när deras mandatperiod har löpt ut. Foto: ADAM IHSE/TT
Annie Lööf lovar 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. Foto: JESSICA GOW/TT
Framtiden är oviss - men full av fantastiska möjligheter, anser tydligen våra hoppfulla politiker. (Star Trek) Foto: PHOTO CREDIT: ZADE ROSENTHAL
Anna Kinberg vet hur man halverar sysselsättningsgap. År 2025. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Politiker har skaffat sig ovanan att avge löften som ska infrias långt in i framtiden. Sluta upp med det.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det glada 20-talet, ni vet - det är på väg att få en renässans och en ny innebörd. Det svenska 2020-talet är nämligen årtiondet då de tjusiga politiska löften som ges av dagens politiker kommer att uppfyllas på det mest underbara sätt.

År 2024 kommer det exempelvis att finnas 10 000 fler poliser än i dag. Det har inrikesminister Anders Ygeman (S) lovat.

Hur ska det gå till, undrar ni, i ett läge då poliser slutar en masse och utbildningsplatser står tomma. Det undrar nog Ygeman också. Men hur många kommer att hålla räkningen fram till 2024? Sitter Anders Ygeman i regeringen då? Troligen inte. Så vem ska hållas ansvarig om planen inte går i lås? 

Se hur det gick när Reinfeldt slutade 2014. Inte en kotte i Jättenya moderaterna tar ansvar för något från den tiden, tvärtom. 

Löfven lovar jobb och klimatrekord

Strategin att avge politiska löften som ska infrias en bra bit bortom denna mandatperiod har blivit en folksport bland våra politiker. Löfvens lovade 2014 att vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Och inför fjolårets höstbudget påstod statsministern att regeringen gjort en "unik rekordsatsning" på klimatet. De glömde dock den lilla detaljen att 75 procent av pengarna dimper ner först efter valet 2018.

Oppositionen ägnar sig också åt lös och ledig framtidsoptimism. I sitt senaste jultal lovade Annie Lööf 11 miljarder till försvaret - efter år 2020. 

Anna Kinberg Batra (M) har å sin sida lovat att sysselsättningsgapet mellan infödda och invandrade ska vara halverat år 2025. Moderaterna ska dessutom skapa 500 000 nya jobb till samma år, intygar hon. 

Gustav Fridolin (MP) har på ett smärtsamt sätt lärt sig att man inte ska vara i närheten av att lova en lösning på skolans problem inom 100 dagar. Så nu lovar han i stället att alla lärare ska vara behöriga om tio år. Ställ det mot Skolverkets larm om att 70 000 lärare saknas fram till 2019.

De skjuter problemen framför sig

Det finns politikområden och målsättningar där det är rimligt att man har en längre tidshorisont än en mandatperiod. Koldioxidnivåer tar tid att sänka, fossildrivna fordonsflottor tar tid att byta ut och bostäder tar tid att bygga, exempelvis. Men det är ingen tvekan om att politiker använder långa bäst före-datum för att skjuta problem på framtiden. 

Antingen vet de inte riktigt hur de ska lösa dem - som att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda - eller så skulle en snabb lösning eller åtminstone dellösning kosta mer än vad politikerna kan, eller har lust, att betala. 

Många poliser skulle nog komma tillbaka till kåren, och fler söka sig till utbildningen, om lönerna ökade märkbart. Men då måste regeringen dra ner på annat väljargodis.

Fluffiga framtidslöften är ett ofog som partierna måste sluta upp med. Väljarna lär sig snart att genomskåda illusionsnumren och då hotar förtroendet för politiken att undergrävas.

 

Läs också:

Tjo och tjim med finansministern 

Löfven borde akta sig för alternativa fakta 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.