Gå inte på politikernas SM i mer skattepengar

Det gick vilt till i den senaste partiledardebatten. Vänta bara till nästa år...
Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Leder mer pengar till skola och äldreomsorg till bättre kvalitet? Nej, så enkelt är det inte, oavsett vad många partier vill få väljarna att tro.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Pengar är viktigt, men inte allt”, sa Andreas Schleicher, OECD:s Pisa-chef, för några år sedan. Han sa det apropå den svenska skolans kunskapskris, som obarmhärtigt avslöjades i den internationella kunskapsmätningen Pisa 2013. 

Fiaskot skakade Sverige och ledde till många krav på ”mer resurser till skolan”. Men vi satsade redan mer än de flesta andra länder i OECD.

Det finns inget spikrakt samband mellan pengaströmmar och en verksamhets kvalitet. Stora lönelyft till illa utbildade lärare, eller lärare som inte har tillräckligt med tid till undervisning, hjälper till exempel föga.

Äldreomsorgen är ett annat område där mycket pengar satsas. Tidningen Dagens Samhälle har tagit sig en titt på sambandet mellan kommunernas kostnader för äldreomsorgen och dess kvalitet.

Vad innebär då detta för kvaliteten? Man hittade inga tydliga mönster.

Jämförelser kan göras genom att man räknar ut hur mycket äldreomsorgen borde kosta i en kommun, sett till hur många seniorer som bor där. 

Skillnaderna är stora. 

Kiruna, Åsele och Bjurholm har exempelvis 25 procent högre kostnader än vad behoven antyder. I Vellinge, Nynäshamn och Arjeplog, däremot, lägger man 20 procent mindre än förväntat.

Vad innebär då detta för kvaliteten? Dagens Samhälle studerade det nya kvalitetsindex som Rådet för främjande av kommunala analyser, (RKA), har tagit fram. Man hittade inga tydliga mönster. 

”De dyra kommunerna har ibland bra kvalitet, ibland sämre. Likadant hos dem som driver verksamheten billigt”, skriver Dagens Samhälle. 

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och regioner (SKR), är inte förvånad. ”Nej, vi har aldrig kunnat visa på några sådana samband som att mer pengar skulle ge bättre kvalitet i äldreomsorgen”, säger hon till tidningen. ”Det som är avgörande är hur man använder sina resurser.”

Pengar är viktiga, lätta att mäta och ännu lättare att imponera med.

Det är värt att ta en titt i RKA:s databas Kolada, där man hittar både finansiella uppgifter och kvalitetsindikatorer. Hur stor andel av äldreomsorgens brukare tycker att personalens bemötande är bra? Får man bestämma tidpunkten för olika insatser själv? Får man komma ut tillräckligt ofta? Känner man sig ensam? 

Systemet är nytt och metoderna under utveckling. Men det är ett viktigt arbete. Och det är ingen slump att finansdepartementet har givit RKA i uppdrag att mejsla fram nyckeltal som på bästa sätt visar hur det står till med kvaliteten ute i kommunerna och hur man använder sina resurser.  

Den demografiska utmaningen framöver är hisnande. Politikerna är helt enkelt tvungna att lära sig att hålla i skattepengarna utan att det går ut över verksamheten.

Tänk på det nästa gång medierna jämför hur mycket regioner eller kommuner lägger på det eller detta. Och i nästa valrörelse, när miljardbuden börjar hagla i partiledardebatter. 

Pengar är viktiga, lätta att mäta och ännu lättare att imponera med. 

Verkligheten är mycket mer komplex.