Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Friskolornas gräddfil behöver tas bort

Det är orimligt generösa villkor för friskolorna med dagens system.
Foto: Colourbox / WEEDEZIGN
Utbildningsminister Anna Ekström (S) har nu fått in alla remissvaren på den omstridda utredningen om en mer likvärdig skola.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är hög tid att plocka av friskolorna en del av de stötande privilegier som de har på dagens skolmarknad. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I snart ett decennium har Expressens ledarsida pekat på farorna med det svenska skolexperimentet. Inget annat land i världen har så reservationslöst lämnat över skolan i händerna på marknaden och tillåtit aktiebolagsdrivna skolkoncerner med fria vinstuttag, etableringsfrihet, fri betygssättning, skolpeng, oreglerade skolbyten och så vidare.

Få torde i dag vara nöjda med utfallet av friskolereformen från 1992. Visst har det uppstått många välfungerande friskolor. Men som helhet har den marknadsstyrda skolan varken drivit fram sänkta kostnader för skattebetalarna eller ett kvalitetslyft och innovation. 

I stället har systemets avigsidor blivit uppenbara i form av betygsinflation, stor omsättning av elever och personal, vinstjakt, växande skillnader mellan olika skolor, bristande insyn och skandalskolor som till och med Säpo tvingas slå larm om.

Då och då har det verkat som att debatten vänder. Redan 2011 medgav dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (FP) att han hade varit naiv och tillsatte den så kallade Friskolekommittén, som sedermera föreslog att offentlighetsprincipen skulle råda. 2013 dömde även finansminister Anders Borg (M) ut riskkapitalister i skolan. 

Många har alltså varit ångerköpta genom åren, men i sak har inte mycket hänt. Är det annorlunda denna gång? Låt oss åtminstone hoppas det.

Det kan inte vara så att föräldrar kan boka upp samtliga skolplatser på en eftertraktad friskola redan på BB – en skolgång som sedan finansieras av skattebetalarna.

Under måndagen gick remisstiden ut för den omstridda utredningen om en mer likvärdig skola. I korthet föreslås att skolvalet ska ske gemensamt för alla huvudmän under en bestämd period och administreras av Skolverket. Kötid ska inte längre vara tillåtet som urvalsgrund och friskolor ska få ett avdrag på skolpengen, eftersom de inte behöver ta ett helhetsansvar för alla elever i kommunen.

Förslaget är betydligt mer invecklat än vad som har framkommit i debatten. Så snarare än att erbjuda en färdig lösning bör det ses som en bra utgångspunkt för de politiska förhandlingar som väntar. 

Dagens ordning är nämligen orimlig. Det kan inte vara så att föräldrar kan boka upp samtliga skolplatser på en eftertraktad friskola redan på BB – en skolgång som sedan finansieras av skattebetalarna. Det kan inte heller vara så att friskolor genom köprincipen kan vaska fram det ”rätta elevunderlaget” och ändå få 100 procent av skolpengen. 67 procent av friskolorna i storstäderna har exempelvis inte en enda nyanländ elev.

Antingen tar man ett radikalt omtag och låter även friskolorna ta ett helhetsansvar – exempelvis genom att styra nyetableringen dit man ser störst behov och/eller kräver att även friskolor ska ha beredskap för att ta emot nyanlända och elever som behöver omplaceras av olika skäl. 

Eller så sänker man skolpengen för friskolorna. När friskolesystemet infördes i början av 90-talet uppgick ersättningen till 85 procent av den kommunala skolpengen. Köprincipen bör också kombineras med exempelvis lottning för att öppna skolan för alla elever.

Det bådar gott att opinionen växer för att ändra på status quo.