Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Främmande makter ska inte köpa upp våra hemligheter

Ryssland använder sig av strategiska uppköp av svenska företag och infrastruktur för att påverka Sverige, skriver Säkerhetspolisen i sin årsbok.Foto: TASS / ALEXEI DRUZHININ/TASS/SIPA USA SIPA USA
Klas Friberg, Säpo-chef, presenterade Säpos årsbok under torsdagen.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det finns en risk att kinesiska investerare köper upp svenska företag för att komma åt säkerhetskänslig teknik å statens räkning.Foto: ROMAN PILIPEY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Coronaepidemin slår hårt mot svensk industri. Strategiskt viktiga företag och infrastruktur måste skyddas från att hamna i främmande makts händer.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Brist på reservdelar. Fallande börskurser. Varsel och konkurshot. Svenska företag har ett tuff vår framför sig. Det kan göra dem sårbara för fientliga uppköp. 

Säkerhetspolisen (Säpo) varnade under torsdagen för att främmande makt försöker köpa upp strategiskt viktiga företag och infrastruktur, för att dra nytta av känslig svensk teknologi eller för att kunna utöva påtryckningar på Sverige. Kina och Ryssland pekas ut som särskilt aktiva. 

Investeringarna sker ofta via bulvaner, företag som på papperet är fristående men som har mycket täta band till olika regimer. Kinesiska företag är dessutom enligt lag förpliktigade att dela all information med underrättelsetjänsten – vilket betyder att kinesiska investeringar i svenska IT-, energi- och biomedicinska företag innebär stora risker för industrispionage.

Säpo är bakbundet

Men trots att vitala svenska säkerhetsintressen står på spel står Säpo bakbundet. Myndigheten har ”små möjligheter att agera” eftersom Sverige fortfarande saknar lagstiftning som ger myndigheterna möjlighet att granska utländska investeringar. Och Säkerhetspolisens uppdrag rör av förklarliga skäl bara aktiviteter som bryter mot lagen.

Våra grannländer har redan lagstiftning som ger staten möjlighet att nagelfara, och vid behov stoppa, utländska direktinvesteringar. Därför kunde den danska regeringen säga nej när kinesiska intressen ville köpa upp en nedlagd flygbas på Grönland. 

Sådana lagar kan också medge att regeringar sätter upp villkor för att godkänna uppköp – som att den nya ägaren garanterar att man håller tillräckliga lager för den inhemska marknaden, av exempelvis viktig medicinsk utrustning. 

Vi har inte råd att vänta

EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, uppmanade i veckan alla medlemstater att vara vaksamma på företagsuppköp och investeringar i coronakrisens spår. De länder som, likt Sverige, ännu inte har lagstiftat om strategiska uppköp bör skynda på det arbetet, menade hon. Under tiden vill kommissionen att regeringarna ”överväger alla till buds stående medel” för att hantera risken att känsliga teknologier och samhällsviktiga verksamheter kommer under främmande makts kontroll.

Den svenska regeringen har varit ovillig att skaffa sig sådana kontrollmöjligheter. Först i augusti förra året tillsattes en utredning, trots att frågan har diskuterats i drygt tio års tid. Utredaren Sten Heckscher ska inte redovisa uppdraget förrän i november 2021.

Sverige ska välkomna utländska investerare, som skapar jobb och stärker vår konkurrenskraft. Men samtidigt måste regeringen värna våra nationella säkerhetsintressen. 

Låt inte stater som vill Sverige illa dra nytta av krisen som svenska företag befinner sig i. Utredningen om granskning av utländska investeringar måste gå i snabbspår.