Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Försvarspolitik ska inte vara sysselsättningsåtgärd

GOD JUL. Jas-piloterna hälsade befolkningen i södra Sverige genom att formationsflyga som knubbig julgran. Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP
GRIPANDE. Nya Jas 39E-modellen visades upp 2016. Första exemplaren levereras i år. Eller nästa. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fjorton skrov till Gripen står och samlar damm, avslöjar SvD. Nyheten orsakade föga upprördhet. Tyvärr är alla i försvarspolitiken vana vid verklighetsfrämmande planering.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Expressens ledarsida var bitskt kritisk mot regeringen Reinfeldts beslut år 2012 att beställa en ny generation flygplan, Gripen E. Den tidigare generationen, Gripen C/D var inte ens slutlevererad. Ändå skulle det ske ett modellbyte. 

Inte visste vi då att beslutet också innebar att Försvarets materielverk, FMV, även beställde 14 nya skrov till den typ av Gripen som nu skulle ersättas. Men de byggdes, och SvD uppskattar att dammsamlarna kostat flera hundra miljoner kronor.

FMV motiverar beställningen med att det är viktigt att Saab kunnat hålla produktionen i gång. Men det hade varit billigare att ge personalen fullbetalda friår i väntan på att börja bygga Gripen E.

Allan Widman (L) kände inte till Gripen-skroven

Liberalen Allan Widman, tidigare ordförande i försvarsutskottet och med i försvarsberedningen, kände inte till skrovbeställningen. Han kräver ökad öppenhet när det gäller materielinköp till försvaret.

Det borde vara en självklarhet. Hur ska försvarspolitikerna i riksdagen annars kunna göra rimliga prioriteringar?

Gång på gång under de senaste decennierna har det dykt upp dyra materielbeställningar som bara varit kända inom delar av försvarssektorn. Det har lett till panikbesparingar. Nödvändiga vardagsövningar har ställts in.

Lika ofta har försvarsdepartementet och myndigheterna på området lovat bot och bättring. Sedan har det ändå slutat med att det inte finns pengar till krut, kulor och kängor för att pengarna gått till dyra flygplan, helikoptrar och ubåtar.

Statskontoret skjuter skarpt mot Försvarsmakten

I november rapporterade Ekonomistyrningsverket, ESV, att försvarets investeringsplaner ligger 29 miljarder kronor högre än budgeten fram till år 2025. Men i sina budgetförslag vill försvaret ha mycket mer, 88 miljarder extra.

Statskontoret kritiserade Försvarsmakten skarpt i december:

”De ekonomiska underlagen har inte varit tillräckligt transparenta, bland annat för att de varit ofullständiga eller inte tillräckligt begripliga och tillförlitliga. Detta be­ror bland annat på att Försvarsmakten har utgått från antaganden om framtida till­skott, att investeringsplanen inte följer regelverket för statliga investeringar och att konsekvensbeskrivningarna inte har varit tillräckligt konkreta och rättvisande.”

Anslagen till det svenska försvaret måste öka. Men politikerna måste få öppen och tydlig redovisning av budgetunderlagen från försvarsmyndigheterna för att kunna bestämma hur mycket mer som ska satsas på vad.

Ställ ut Gripen som avskräckningsobjekt 

Öppenheten är nödvändig även om politikerna skulle släppa på den blågula prestigen och lägga ned det dyra Gripen-projektet. Det krävs ändå avvägningar mellan materielinköp och satsningar på det allt viktigare cyberförsvaret. 

Ett av de oanvända Gripenskroven kan placeras utanför entrén till försvarsdepartementet som en påminnelse om det faktiskt är allvar nu.

 

Läs också: Nya dyrgripar bör inte skrotas 

Tvinga inte ÖB Bydén att banta 

Glöm JAS 39 E, Gökungen. Satsa på cyberförsvaret 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!