Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Försvara er gärna - men stoppa bosättningarna

Hög byggnad i Gaza attackerad – se dramatiska bilderna
Konflikten mellan Israel och Hamas riskerar att eskalera fort.
Foto: HAITHAM IMAD / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Liksom Hamas har Benjamin Netanyahu incitament att trappa upp konflikten.
Foto: AMIT SHABI / AP TT NYHETSBYRÅN

Israel har rätt att försvara sig, men inte att bedriva en folkrättsvidrig bosättarpolitik.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Våldsspiralen är bekant, men samtidigt den värsta på flera år. Islamistiska Hamas avfyrar hundratals raketer mot israeliska städer från Gaza. Israel svarar med bombräder och mobiliserar militären längs den gemensamma gränsen. 

Den omedelbara bakgrunden är en uppblossande konflikt om rätten till bostäder i symboltyngda östra Jerusalem. 

En domstol gav nyligen klartecken att vräka palestinier i enlighet med lagstiftning som ger judiska familjer som flydde före 1948 rätt att återvända. 

Lagen gäller dock inte palestinier som flydde västra Jerusalem under liknande former. Det har lett till anklagelser om dubbla måttstockar och våldsamma sammandrabbningar mellan polis och palestinska protestanter, som blixtsnabbt urartat i fullskalig konflikt.

I bästa fall ebbar stridigheterna ut på samma sätt som konflikterna 2015 och 2018. Men de kan också eskalera. Somliga räds en tredje intifada – alltså ett utdraget palestinskt uppror liknande dem 1987 och 2000.

Det vore i så fall ingen tillfällighet. Fatah-partiet på Västbanken, som brukade hålla i tyglarna, har förlorat greppet för länge sedan. Hamas, som kontrollerar Gaza, är också i praktiken försvagade. 

De gör sitt bästa för att underblåsa oroligheterna – både för att bevisa sin relevans och för att så split mellan Israel och arabländerna efter förra årets ”normaliseringsavtal” med Förenade arabemiraten och Bahrain. Att raketerna riktas mot Jerusalem för första gången på åratal är ingen slump.

I den bästa av världar förebådar de amerikanska förmaningarna ett större omtag.

Även Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har incitament att trappa upp konflikten. Han riskerar att förlora regeringsmakten efter Israels fjärde val på två år, och krig tenderar att borga för politisk status quo.   

Givetvis har Israel full rätt att försvara sig när raketerna regnar ner under skydd av mörkret. Inget land kan acceptera urskillningslös raketeld mot civila, allra minst i tätbefolkade storstäder som Tel Aviv och Jerusalem. 

Samtidigt har israelerna ett tungt ansvar att svara proportionerligt, av delvis samma skäl. Gaza är ett av världens mest tätbefolkade områden. Halva befolkningen på två miljoner är under 18 år. Många av dem lider redan alla helvetets kval.

Men framför allt måste Israel en gång för alla upphöra med den folkrättsvidriga bosättarpolitiken, som i praktiken gör freden omöjlig. 

Den kontroversiella lagen som ger judiska familjer rätt till förlorad mark, men inte vice versa, är ett solklart exempel på hur palestinier särbehandlas på ett sätt som inte går att försvara inom ramen för en rättsstat. Joe Bidens administration gör helt rätt som kritiserar den skarpt. 

I den bästa av världar förebådar de amerikanska förmaningarna ett större omtag i Israel-Palestinafrågan. 

Fyra år med Donald Trump stärkte knappast fredsprocessen på sikt. 

Israelvännen Biden vet att en tvåstatslösning ligger lika mycket i israelernas intresse som i palestiniernas. 

Israelkännaren: ”Kan sprida sig till fler platser”

Anders Persson om upptrappningen i Gaza: ”Kan vara svårare att pressa fram eldupphör”