Förstatliga skolan

SKOL-KRIS. Ulf Kristersson (M) och Jan Björklund (FP) är missnöjda med den svenska skolan. Ett sätt att komma till rätta med problemen är att låta staten ta över ansvaret.
Foto: Sven-Erik Johansson

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Moderaternas kamp för att bli ett maktparti für alle, har man nu kommit fram till att man bör bry sig om barnen. Alla barn. Socialminister Ulf Kristersson ska leda partiets barngrupp, och arbeta utifrån premissen att samhället "i så stor utsträckning som möjligt ger alla barn likvärdiga förutsättningar", oavsett uppväxtvillkor.

Eftersom Moderaterna är för låga bidrag, måste man arbeta med andra verktyg. Då är en klasskompenserande skola central. Och för att det ska bli verklighet, torde det vara en förutsättning att skolan centraliseras.

Svensk skola har på 20 år gått från att vara hårt centraliserad, till att bli en av Europas mest decentraliserade.

Det skrev Per Thullberg, generaldirektör vid Skolverket 2003-2010, på DN Debatt i går.

Under samma tid har skolresultaten försämrats och likvärdigheten minskat. Nu är det dags att återförstatliga, menar Thullberg.


Decentraliseringen är ett resultat av kommunaliseringen 1991, friskolereformen och skolpengen. Tanken var förstås att skolan skulle bli bättre genom dessa reformer. Så blev det alltså inte. Den svenska skolan har bland annat misslyckats med sin klasskompenserande uppgift.

Förhoppningsvis kommer den nya skollagen, med hårdare reglerad kursplan, tidigare betyg och fler nationella prov, styra upp en del. Samma sak när bättre utbildade lärare så småningom kommer ut. Men så länge kommunerna har ansvaret lär ojämlikheten frodas.

Skolverket och skolinspektionen reglerar och inspekterar Skolverige. Men Per Thullberg vittnar om att skolverket under hans tid inte lyckades i utvecklingsarbetet med kommunerna.

Så är det fortfarande.


I november berättade SR:s "Kaliber" att av 70 undersökta kommuner hade 68 fått kritik av skolverket eller skolinspektionen för att man inte följer upp hur eleverna klarar sig. Men kommunerna tog ofta kritiken, liksom upprepad kritik, med ro.

Kommunernas vilja att spendera på skolan, och att resurskompensera svaga skolor, saknas på många håll. I Helsingborg, till exempel, finns en skola där 93 procent av eleverna klarar kunskapsmålen, i en annan skola är siffran 39 procent. Så får det inte se ut. Kommuner är skyldiga att undanröja sådana skillnader.

Alla barn har enligt lag rätt att få hjälp att nå kunskapsmålen. Och ingen liberal demokrati kan acceptera något annat än att skolan jämnar ut livschanser.


Ett förstatligande skulle inte magiskt lösa skolans problem, förstås. Men om utbildningsministern tvingades förklara sig i medierna varenda gång det rapporterades om klyftor och undermåliga skolor, och inte kunde skylla på kommunerna, kan man anta att åtgärder faktiskt skulle vidtas.

Folkpartiet vill förstatliga skolan. Moderaterna var emot kommunaliseringen, men nu är man i god konservativ anda emot att ändra tillbaka.

Kanske att Ulf Kristerssons barngrupp kan ändra på detta.