Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Föräldrar ska inte kunna snacka upp betyg

Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Glädjebetygen måste åtgärdas. Ju förr, desto bättre. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Friskolestiftelsen Viktor Rydberg delar ut glädjebetyg till överklassungdomar i Djursholm, visar Expressens granskning. Reportaget är politiskt sprängstoff: De som redan är födda med silversked i mun kan smita före i kön till elitskolor som Handels. Dörren är sedan vidöppen till Stockholms konsultsväng, eller i bland till välbetalda toppjobb i Londons finansvärld.

Att Djursholmsungdomarna har guldkant inte bara på tillvaron utan också sina examensbevis är upprörande, men tyvärr inte särskilt förvånande. Felet stavas svensk skolmarknad.

Kaos på dagens skolmarknad

Fri skolkonkurrens i kombination med fri betygssättning leder oundvikligen till betygsinflation. Sverige är det enda land i världen där i stort sett vem som helst har kunnat få skattepengar för att driva en skola, och där makten över skolornas främsta värdemätare - betygen - ligger hos skolorna själva. 

Det krävs knappast en Handelsekonom för att fatta att en sådan marknad inte fungerar. Vanligt sunt förnuft räcker. 

Vittnesmålen i Expressen-reportaget får stöd av statistik: Avgångsbetygen från Viktor Rydbergs gymnasium i Djursholm är högre än resultatet på elevernas nationella prov. 

Sätter man sig in i siffrorna framstår dock Viktor Rydberg som ett avvikande exempel snarare än ett bevis på en generell överklassgräddfil. Elever med högpresterande klasskamrater riskerar i själva verket att få lägre betyg än sina motsvarigheter på sämre skolor, visar en rapport från Skolverket. 

Anledningen är att lärarna sätter normerande betyg. Det vill säga: de jämför omedvetet sina elever. 

Välbeställda föräldrars påstridighet tycks alltså inte vara helt taget ur luften. Deras medelmåttiga telningar riskerar att få sämre betyg än klassens stjärna på en dålig skola, trots likvärdiga prestationer. 

Inför centralrättning och nya betyg

Resonemanget håller dock bara om man jämför resultaten på de nationella proven. Det är en tveksam metod, eftersom lärarna rättar sina egna elevers skrivningar. Forskning visar att bedömningarna skiljer sig åt, och att friskolor rättar snällare än kommunala. 

Ska de nationella proven gå att lita på måste de rättas externt. Både borgerliga och rödgröna regeringar har pratat om att införa centralrättning i många år, men inget händer. 

Med pålitliga provresultat på plats borde kopplingen stärkas till betygssättningen på skolnivå. 

Svårare blir det i ämnen utan nationella prov. Där härjar betygsinflationen helt fritt, enligt en studie från Konkurrensverket. Värst i klassen är, återigen, friskolorna. Glatt sätts höga betyg på det som gjorts i slöjden, under bildlektionerna eller på musiktimmarna. Ingenting talar dock för att friskoleelevers gitarrklinkande skulle låta särskilt mycket bättre än andra ungdomars. 

Möjligheterna att manipulera skolmarknaden måste minska. 

Varken dålig klassbakgrund eller bra klasskamrater ska påverka möjligheten att plugga vidare. 

Rättelse: I en tidigare version av denna ledare benämndes Viktor Rydbergs skolor som en friskolekoncern. Den korrekta beteckningen är en stiftelse utan ägare.