Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Flyktingbeslutet om Eritrea är olyckligt

Eritreas diktator Iasias Afewerki är inte avskydd bland alla som lämnar landet, många vill mest få det ekonomiskt bättre. Foto: GEERT VANDEN WIJNGAERT / AP
Den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea sedan 23 september 2001. Utan rättegång. Ett exempel på rättsvidrigheten i enpartistaten.

Migrationsöverdomstolen har beslutat att eritreaner som lämnat sitt hemland utan tillstånd (nästan alla) ska få flyktingsstatus. Det är ett dubbelt olyckligt beslut.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Eritrea är enpartistat som styrs helt godtyckligt av presidenten Isaias Afewerki. Ett av alla sorgliga exempel på läget i landet är att den svenske medborgaren och journalisten Dawit Isaak suttit fängslad sedan 23 september 2001. Utan rättegång.

I Eritrea är varje kvinna och man mellan 18 och 40 år skyldig att göra nationaltjänst, minst 18 månader. När någon kallas in och hur länge personen tvingas tjäna är lika oreglerat som allt annat.

Nationaltjänsten ger väldigt små inkomster i ett mycket fattigt land. Inte underligt att 5 000 människor i månaden tar sig därifrån till grannländerna, med sikte på Västeuropa.

De lämnar på grund av fattigdom, mer sällan på grund av personlig politisk förföljelse. Det finns tecken på att regimen är inblandad i flyktingsmugglingen genom Afrika och över Medelhavet.

Eritreanerna som bor utomlands skickade 2015 hem pengar som stod för 46 procent av landets BNP. År 2005 handlade det om en tredjedel.

Schweiz hittills vanligaste asyllandet i Europa

Hittills har migranterna främst sökt sig till Schweiz, därefter till Tyskland, Nederländerna och Sverige. Men i februari slog domstolsväsendet i Schweiz fast att illegal utresa från Eritrea i sig inte kan ses som en grund för flyktingstatus. Vilket det dittills gjort. 

Bland annat hänvisade domstolen till att många flyktingar raskt gått till Eritreas ambassad, skrivit på ångerblanketten och börjat betala två procent av sin inkomst i skatt till det forna hemlandet. Sedan åkte de på semester dit.

 I Sverige gjorde Migrationsöverdomstolen (MÖD) 21 juni rakt motsatt bedömning. Personen A som fått permanent uppehållstillstånd av Migrationsverket i mars 2016, sju månader efter asylansökan, var inte nöjd. Han ville ha riktig flyktingsstatus i stället för den alternativa skyddsförklaringen.

Skillnaden är att flyktingstatusen ger rätt till familjeåterförening.

Precis som kollegorna i Schweiz noterar MÖD att det går att resa tillbaka till Eritrea utan att utsättas för straff om man följer regimproceduren. Men MÖD menar att om A skulle återvända utan denna påbjudna ånger - då skulle A riskera förföljelse på grund av politisk uppfattning, och därför är han att se som flykting.

Inte läge att öka Sveriges dragningskraft

Detta beslut är olyckligt av två skäl. Dels för att det bidrar till att fler ekonomiska migranter från Eritrea söker sig till Sverige, som har svårt nog att integrera dem som kommit de senaste åren. Dels därför att många av de migrerande eritreanerna är regimtrogna och håller aktivt vakande ögon på dem som är äkta oppositionella här.

Att hellre fria än fälla är den givna juridiska grundbulten. Men här handlade inte om att ta ifrån A ett skydd, utan om att tvärtemot vad övriga Europa gör lägga till rättigheter. 

Lika lite som svenska politiker bör tänka isolerat svenskt, lika lite bör jurister göra det. 

 

Läs också: 

EU måste lägga om flyktingpolitiken  

Miljöpartiet har inte gjort sin flyktingläxa 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!