Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fler lärarassistenter – till skolor som redan har råd

Svend Dahl, statsvetare och chef på Liberala Nyhetsbyrån, samtalar med Linda Jerneck, ledarskribent Expressen, om Liberalernas landsmöte. Programledare Jennie Pierrou.
Rödblå röra. Fler lärarassistenter var Liberalernas vallöfte, som blev Jökenpolitik. Utbildningsminister Anna Ekström (t.v.) har nu hand om Jan Björklunds (t.h.) gamla baby. (Aktuelltdebatt, april 2019)Foto: SVT/Aktuellt
Foto: Colourbox / Colourbox

Bidraget till lärarassistenter är som gjort för att minska likvärdigheten mellan skolor. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Att det råder lärarbrist är ingen nyhet, inte heller att många kommuner har usel ekonomi och står inför stora besparingar. 

Då var det väl jättebra att regeringen satsade 475 miljoner kronor på lärarassistenter i vårändringsbudgeten och att det blir 500 miljoner till nästa år?

Nja.

Den 1 november var sista ansökningsdatum hos Skolverket. Och det visar sig att bara två av tre kommuner och fristående huvudmän har ansökt. Av dem som ansökte hade dessutom många kunnat få betydligt större bidrag än de äskat, enligt tidningen Skolvärlden

Bara 180 av de 475 miljonerna kan komma till nytta, nästan 300 miljoner kronor brinner inne. Regeringen ser allvarligt på detta och måste analysera hur det blev så här, skriver DN.  

Som om den inte redan visste.

Riktade statsbidrag kostar resurser

Region Gotlands grundskolechef, Torsten Flemming, förklarar varför Gotland inte ansökte: ”Det var för knepigt. Vi diskuterade det om och om igen, men det gick inte att få till en ansökan utifrån kriterierna som gällde”, säger han till Skolvärlden.

Denna ”knepighet” är välkänd, och ett av skälen till att Kommunsverige länge har larmat om att riktade statsbidrag orsakar problem. Det blir drivor datum och deadlines (2018 fanns det mer än 70 olika specialbidrag), de detaljerade villkoren måste analyseras och ansökningar ska sättas ihop. Det krävs med andra ord tid och resurser för att ansöka om mer resurser. Som Riksrevisionen och SKL har påtalat: riktade statsbidrag gynnar inte likvärdigheten. 

Politikerna har lovat bot och bättring, men otyget fortsätter. Partierna vill ju profilera sig och visa handlingskraft.

Ett ojämlikt statbidrag blir ojämlikare

”Fler lärarassistenter” var ett viktigt vallöfte för Liberalerna, som kom med i Jöken. Men när fyra partier ska slåss om budgetutrymmet blir det hårda förhandlingar. Det torde förklara varför lärarassistentbidraget villkorats hårt: de som får bidraget måste skjuta till lika mycket pengar som de får av staten.

Vinnarna på ett sådant upplägg är Januaripartierna - ”fler lärarassistenter” låter ju bra - samt kommuner och privata huvudmän som har råd att anställa egna lärarassistenter. 

Vi har alltså fått en ojämlik bidragsform laddad med ett ojämlikhetskapande krav - serverad i en tid då politiker mässar om vikten av likvärdigare skolor. I höstbudgetens inledningskapitel skriver regeringen stolt: ”Reformer för ökad likvärdighet mellan skolor genomförs. Läraryrket stärks genom fler lärarassistenter”. 

Man ger med ena handen och tar med den andra.

Många skolor kommer att behöva personal som avlastar lärarna och kanske kommer fler att söka bidraget 2020, när det finns mer tid än i år. Men det hade varit bättre för de kommuner och skolor som verkligen behöver hjälp om statsbidraget hade varit generellt eller åtminstone saknat krav om motprestation.

Vilken Jöksoppa.