Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fjäska hellre för britterna än för Fiji

Fjäska hellre för Storbritannien och David Cameron än för Fiji. Foto: Olivier Hoslet / Epa / TT
Margot Wallström. Foto: Sven Lindwall
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) och resten av regeringen bör ändra kurs och flyga till viktigare platser. Foto: Axel Öberg

Sverige har akuta kriser att hantera i sitt närområde. Det är inte rätt tidpunkt att åka på nostalgiska världsturnéer för att fiska röster till en plats i FN:s säkerhetsråd.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Fundera ett slag över omvärldsläget och vad som verkligen spelar roll för svensk del framöver. Då slås man genast av situationens allvar. Om ett år kan det mesta som vi tar för givet vara kullkastat.

Storbritannien kan ha lämnat EU. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kan ha tvingats bort från sin post och ersatts av någon som inte orkar ta hennes globala ansvar och fullfölja hennes fasta sanktionslinje mot Ryssland. Och Frankrike kan vara på god väg att välja Marine Le Pen som ny president.

Finns den fria rörligheten inom EU kvar? Eller har flyktingkrisen utlöst konvulsioner som har skadskjutit unionen för gott?

 

I USA kan Donald Trump just ha installerats som ny president och i Ryssland kan vi ha ett folkligt uppror eller en Putin som öppnar ännu en front för att kväsa missnöjet med den ekonomiska krisen.

Sällan har så mycket stått på spel i Sveriges närområde som nu. Regeringen borde därför ha fullt fokus på de omedelbara utmaningar som vi står inför: Hur bidrar Sverige bäst till att britterna väljer att stanna kvar i EU, exempelvis genom att aktivt stötta Cameron i Bryssel och överge de rödgröna drömmarna om ett socialt protokoll?

Hur kan vi medverka till att EU når en realistisk lösning på flyktingkrisen i stället för att Löfven står och tjurar i ett hörn? Och hur kan vi tillsammans med våra grannländer och Nato fylla det säkerhetsvakuum som finns kring Östersjön?

Men vid denna kritiska tidpunkt har svensk utrikespolitik ett helt annat fokus. Målet framför allt är att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd 2017-18. Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström flyger och far för att lobba för den svenska kandidaturen, gärna till internationella möten såsom Afrikanska Unionens sammankomster i Etiopien.

 

Vår biståndsminister Isabella Lövin befinner sig just nu på en rundresa i Stillahavsregionen. Som av en händelse är det just små ö-nationer som Fiji, Kiribati, Maldiverna, Marshallöarna, Salomonöarna och Vanatu som återfinns på UD:s hemliga lista över de 28 länder som ska prioriteras under vårens FN-kampanj. En rad FN-ambassadörer från ö-nationerna inom SIDS bjöds dessutom på en resa till Sverige förra året.

Enligt utrikessajten Blank Spot Project är även andra regeringsföreträdare inbokade på en rad kampanjresor under våren, däribland barn- och äldreminister Åsa Regnér.

Sveriges kandidatur ska säljas in med Palme-nostalgi, neutralitetsvurm och bilden av Sverige som ett alliansfritt land med en "oberoende röst". EU finns inte ens med längre bland regeringens utrikespolitiska prioriteringar, som sammanfattas med fyra F: freden, FN, feministisk utrikespolitik och folklig förankring.

Låt oss sammanfatta kritiken mot denna inriktning i F-form: FN-hybris och Fiji är fel fokus i en farlig tid.

 

Läs också

Hur smutsig är den svenska FN-kampanjen

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!