Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Filmjölksdag i skolan? När pengar slösas på ekomat!

Lindesbergs kommun föreslog filMJÖLK som huvudmål i plugget, en dag i veckan. Men fil duger inte för växande kroppar och studerande knoppar. Foto: COLOURBOX
Ekologisk eller konventionell kyckling? Det vete fåglarna. Men båda mättar bättre än fil. Foto: LEIF JACOBSSON / EXP
Marie Antoinette sade nog aldrig att de fattiga väl kunde äta kakor om de inte hade råd med bröd. Men det är en pregnant illustration av världsfrånvändhet. Foto: ERICH LESSING CULTURE AND FINE ARTS/IBL

När kommunerna måste tokspara kan inte regering och riksdag lajva Marie Antoinette.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det blev ingen vattnig filmjölksdag i Lindesbergs skolmatsalar. Politikernas sparförslag - fil i stället för varmrätt, en dag i veckan - drogs tillbaka efter en dusch av nätförmedlad upprördhet förra veckan. 

Irja Gustavsson (S), ordförande i kommunstyrelsen, pudlade i SVT: ”Ibland lägger vi utredningsförslag som inte är de bästa.”

Det är bara att hålla med. Studerande huvuden behöver näring och energi. Skolmaten är dessutom en viktig jämlikare; alla barn får inte vettig mat hemma. 

Men samtidigt; ju mer en kommun måste spara, desto svårare blir det förstås att vaska fram bra förslag. Och det finns många utmaningar för kommunpolitikerna: En svångremsåtgärd ska vara laglig och helst ses som legitim av invånarna, på marken såväl som på nätet. 

Det är nog inte lätt att lyckas pricka in alla rutorna. 

Näringsriktig, ekologisk - och underbar

Ta skolmaten; enligt den gamla skollagen hade eleverna rätt till kostnadsfria skolmåltider. Men i alliansens skollag, sjösatt 2010, höjdes ambitionsnivån. Barn har nu rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. 

Skulle filmjölksmodellen ens ha klarat en granskning av Skolinspektionen, kan man fråga sig.

Nu ska Lindesberg titta på andra sparalternativ. Kanske väljer man att dra ner på andelen ekologisk mat, säger Irja Gustavsson.

Då inställer sig frågan: Varför drog man inte in på ekomaten direkt? Den är onödigt dyr, inte mer näringsriktig än konventionell mat och inte ens klimatsmart, tvärtom

Det kan bero på att det finns ett tryck på kommuner att välja ekologiskt, från föräldrar och intresseorganisationer och, inte minst, från regering och myndigheter. 

I Livsmedelsverkets skolmatsrekommendationer finns det ett hållbarhetskapitel där ekomatens dygder framhålls. Myndigheten inskärper också att regeringen har förbundit sig att uppfylla FN:s hållbarhetsmål, samt att de rödgröna har satt upp målet att 60 procent av förtäringen i offentlig regi ska vara ekologisk år 2030.

FN:s Lisa Simpson

Riksdag och regering höjer ständigt sin ambitionsnivå för välfärden. Det sätts upp höga mål - ”Sverige ska vara ett föredöme!” - och det lagstiftas. Så det vore ingen chock om nästa skollag slår fast att skolmaten ska vara kostnadsfri, näringsriktig, ekologisk - och varför inte lite andra honnörsord som fångar tidsandan och befäster Sveriges ställning som FN-klassens Lisa Simpson. 

Vad skulle en fattig kommun spara in på då? Läromedel? Något inom äldreomsorgen som lagstiftarna inte har reglerat? 

Måste man spara så måste man ju. Kommuner kan inte stoppa budgethål med honnörsord.

Nu går Kommun-Sverige mot stenhårda tider. Det måste rikspolitiken ta på allvar. Sätt inte upp tjusiga mål som kommunerna inte har råd att efterleva (till invånarnas växande missnöje). Stifta inte orealistiska lagar som bakbinder kommunpolitiker när de måste dra ner. 

Håll er i skinnet, regering och riksdag. 

 

Läs också:

Lämna inte Flen och Filipstad i sticket