Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fem år sen de gröna männen – håll emot Putin

I Moskva hölls i dagarna festivalen ”Krimvåren” för att fira femårsjubileet av den ryska annekteringen av halvön. Bland annat visades traditionella danser upp. Foto: YURI KOCHETKOV / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
”Små gröna män” kallades de ryska specialtrupper, utan nationalitetsbeteckning på uniformerna, som tog kontroll över Krim 2014. Foto: ALEXEY FURMAN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÃÖN
Rysslands president Vladimir Putin invigde två kraftverk på Krim. Foto: MICHAEL KLIMENTYEV / SPUTNIK / KREMLIN / EPA TT NYHETSBYRÅN
Ryska politiker firade femårsjubileet av Krimockupationen på plats i Simferopol. Foto: VIKTOR KOROTAEV / KOMMERSANT PHOTO / POLARIS POLARIS IMAGES

Europa måste stå enat mot den ryska imperialismen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Fem år har gått sedan ”små gröna män”, specialtrupper utan nationalitetsbeteckning på uniformerna, tog kontroll över Krim, genomförde en hastig – och illegitim – folkomröstning och förklarade halvön återförenad med moder Ryssland. Det var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat lade beslag på en annan stats territorium med våld. Detta firas i dagarna med en festival i den ryska huvudstaden, på sedvanligt nyspråk kallad ”Krimvåren”, där Moskvaborna kan äta skaldjur, titta på traditionella danser och lära sig binda blombuketter. 

På Twitter försökte ryska utrikesdepartementet få snurr på hashtaggen #crimeanspring genom att varenda ambassad twittrade patriotiskt. ”Krim – högt älskad semesterort och plats för militär ära” skrev exempelvis ryska ambassaden i Sydafrika. Så poetisk har väl inte imperialismen låtit sedan Kipling.

Vladimir Putin själv flögs in till Krim under måndagen för att inviga två skandalomsusade kraftverk. Det har visat sig att turbinerna har smugglats in, i strid med EU-sanktionerna. Kraftverken är redan färdigbyggda, men att hålla invigningen på femårsdagen av ockupationen är tydlig symbolik: Ett uppsträckt finger åt Europa. 

Fem år sedan annekteringen av Krim

Men den illegala annekteringen av Krim är – oavsett hur många som viftar med ryska flaggan i Simferopol – ingen framgångssaga för Kreml. Investeringarna i infrastruktur (halvön importerade tidigare sitt vatten och sin energi från Ukraina) har kostat på. Enbart prestigeprojektet att bygga en bro över Kertj-sundet hade en prislapp på 30 miljarder kronor. Samtidigt har västvärldens sanktioner träffat Putin där det känns mest: I plånboken.

De ekonomiska sanktionerna kom till som svar på att Ryssland brutit mot internationell rätt i och med annekteringen av Krim och stödet till separatister i östra Ukraina. De riktar sig både mot enskilda makthavares förmögenheter och mot energi- och försvarsindustrin. Enligt Bloomberg har sanktionerna kostat Ryssland sex procent i utebliven bnp-tillväxt – eller över 830 miljarder kronor. Samtidigt har strömmen av pengar från utländska investerare sinat.

När Putin skrev under papperen som anslöt Krim till Ryssland rådde nationalistisk yra. Putins opinionssiffror rusade och 67 procent av ryssarna uppgav att annekteringen var till gagn för landet. I dag har den siffran sjunkit till 39 procent.

Det visar vikten att EU, tillsammans med USA, förmår hålla uppe trycket på Putin. Det kommer inte att vara enkelt. Från båda flankerna i europeisk politik reses krav på att slopa sanktionerna och närma sig Ryssland. Lega Nords ledare tillika Italiens vice premiärminister, Matteo Salvini, har exempelvis öppnat för att erkänna Krim som en del av Ryssland. 

Vårens Europaparlamentsval blir en temperaturmätare: Kommer Europa att stå enat för små länders rätt till självstyre, eller ska den starkes rätt råda på vår kontinent? 

 

Läs också: Låt inte Putin hyvla den ukrainska salamin 

Nedan visas ett avsnitt av Ledarsnack, denna gång gästar Rysslandsforskaren Oscar Jonsson för ett samtal om hackare, spioner och skumma affärsmän.