Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Farligt med mediekartell mot falska nyheter

SVT ska samarbeta med DN, SvD och SR för att granska falska nyheter.

Det är en genuint usel idé att medierna ska gadda ihop sig mot falska nyheter – med statliga pengar i ryggen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Tyskland och Frankrike försöker politikerna förbjuda falska nyheter. Med hot om böter på 50 miljoner euro torde sociala medieföretag vara snabba med att stänga ned diskussioner – även om de inte bryter mot Tysklands hetslagstiftning. 

I Frankrike föreslår president Emmanuel Macron att inlägg i sociala medier ska kunna raderas och sajter stängas om en expressdomstol anser att de innehåller falska nyheter. Lagen ska dock bara gälla under de sista veckorna inför val.

Lögner borde inte få snedvrida debatten. Men är de så enkla att förbjuda?

Tidningsanka eller falsk nyhet?

Vad är egentligen ”falska nyheter”? Det som skiljer en tidningsanka från en falsk nyhet är att den senare är medvetet felaktig, i syfte att antingen tjäna pengar eller driva opinionen i önskad riktning. 

Vi har sett flera exempel på falska nyheter i Sverige. En bild på en blåslagen äldre kvinna spreds i höstas på Facebook med rubriken: ”Stina 85 år blev misshandlad och rånad av tre asylinvandrare i Jordbro”. Bilden delades vidare av fler än tusen användare. 

Men allt var påhitt: kvinnan på bilden hette Karin, och blåmärkena hade hon fått när hon ramlade på äldreboendet i Söderhamn. Lögnens syfte var tydligt: att göra människor upprörda, och att rikta deras ilska mot asylsökande.

Falska nyheter kan ta tid att avslöja. Åtminstone om man har journalistiska riktlinjer att följa, och därför vill ha flera av varandra oberoende källor före publicering. 

Därför blir lagstiftningen antingen verkningslös eller drakonisk. Hur Macrons expressdomstolar ska hinna utreda misstänkta artiklar är en gåta. 

Medier ska samarbeta

I Sverige har staten hittills avstått från förbud – även om Macron har diskuterat frågan med Stefan Löfven. Istället har statliga Vinnova gett pengar till ett projekt som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television och Sveriges Radio dragit i gång, där de stora mediehusen ska granska misstänkt falska nyheter på en gemensam sajt. 

Projektet är inspirerat av liknande samarbeten i Europa, beskrev SvD:s redaktionschef Maria Rimpi i Medievärlden: "Personerna i styrgruppen, som har stort förtroende för varandra, började diskutera om vi kan göra något liknande i Sverige.” 

Det är nog den springande punkten. Att mediecheferna känner stort förtroende för varandra är ju trevligt och bra, men det betyder inte att läsarna gör det. 

"PK-media" och falska nyheter

Begreppet falska nyheter används ju också av dem som inte litar till medier – eller som vill undergräva förtroendet för journalistiken. Inte bara alternativhögern ifrågasätter ”PK-media”. Det finns en legitim kritik att framföra mot hur migrationsfrågorna har bevakats.

Enda sättet att tackla falska nyheter och vårda läsarnas förtroende är att ihärdigt publicera konsekvensneutral och självständig journalistik. Tidningarnas tävlingsinstinkter är bra i sammanhanget – granskarna måste också granskas.

Konkurrens är alltid bättre än statligt finansierade karteller.

 

Läs också: Medierna måste klara det mänskligt svåra