Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Farlig flykt från
det offentliga

Samtliga 19 brandmän i Ljusnarsberg har sagt upp sig.
Foto: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild / STEFAN LINDBLOM/HELSINGBORGS-BIL KVÄLLSPOSTEN

I den offentliga sektorn är det politiker som är arbetsgivare. Alldeles för ofta är de riktigt dåliga.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Samtliga 19 brandmän i lilla Ljusnarsbergs kommun sade förra veckan upp sig. De anser att arbetsförhållandena är urusla. De är underbemannade deltidsbrandmän och berättar i Nerikes Allehanda att ledningen inte brytt sig om att satsa tillräckligt på nyrekrytering. Ansvariga politiker har bjudits in till brandstationen, "men inget händer”.

I det fall de 19 deltidsbrandmännen verkligen hoppar av så får i stället brandbilen från Ludvika rycka ut. Det kommer att ta 40 minuter i stället för fem.

Nu är det i formell mening inte brandmännen som bestämmer om det ska finnas någon brandkår i Ljusnarsberg, utan politikerna. Antingen får de se till att Räddningstjänsten är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare, eller så får politikerna motivera varför man har misslyckats med arbetsgivaruppdraget.

Rapporterna om avhopp från offentlig sektor i Sverige börjar bli väldigt många nu. Och detta Sverigepussel med personalflykt innebär att de som stannar kvar får jobba ännu hårdare. Det blir på så sätt en negativ spiral. Ansvariga politiker måste bryta den i tid. Annars har kontoret tömts på socialsekreterare för att alla har blivit sjukskrivna eller sagt upp sig.

Standardsvaret från rikspolitiker när det gäller arbetskraftsbrist och matchningsproblem är mer resurser och "utbildning”. Men att utbilda kvalificerade socialsekreterare, lärare, specialistsjuksköterskor – eller för den delen poliser – är inte gjort i en handvändning.


Aldrig tidigare har så många poliser slutat som under 2015, rapporterar DN. 832 anställda lämnade in sina polislegitimationer. Samtidigt stannade antalet nya polisaspiranter på 646.

Sverige får färre poliser, inte fler som löftet var. Med tanke på befolkningsökningen - på grund av flyktinginvandringen - blir antalet poliser per capita ännu lägre.

Flyktinginvandringen sätter också press på Malmö stads anställda. Men det finns fler faktorer som gör att rekordmånga kommunanställda lämnar sina jobb: Andra kommuner erbjuder bättre arbetsvillkor och löner.

Var nionde kommunanställd sade 2015 upp sig från Malmö stad, rapporterar Sydsvenskan. Och när det gäller yrkeskategorin socialsekreterare lämnade var femte person sitt jobb.

Malmö har en lång historia av rödgrönt styre. S - som i varje valrörelse säger sig vara de offentliganställdas bästa vän - har misslyckats kapitalt med att skapa en attraktiv arbetsmiljö.

En avhoppad chef med 20 års anställning vittnar anonymt i Sydsvenskan: ”Rädsla och ängslighet präglar arbetsmiljön i Malmö stad. Du får inte vara bra och utvecklingsinriktad. Då är du ett hot mot den liknöjda normen.”

Offentliganställda är inte livegna. Offentliganställda röstar också med fötterna. Sverige har en arbetsgivarkris i den offentliga sektorn. Vilken kommun blir först med att ställas under statlig tvångsförvaltning?


Läs också:

Sätt stopp för stafettläkarna


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.