Tyst minut hölls för offren vid terrordåden i Bryssel i mars 2016. Foto: LAURENT DUBRULE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Tyst minut hölls för offren vid terrordåden i Bryssel i mars 2016. Foto: LAURENT DUBRULE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Extremism på export är Sveriges ansvar

Publicerad

Paris, Bryssel, Barcelona – terrordåd med kopplingar till Sverige. Tjugo år av svensk flathet mot jihadister har haft ett högt pris.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Salah Abdeslam tiger i den belgiska rättssalen där han nu står åtalad för att ha skjutit mot poliser i Bryssel i mars 2016. Han deltog även i Parisdåden i november 2015.

Två av Abdeslams kumpaner vid Paris- och Brysseldåden, Mohamed Belkaid och Ossama Krayem, har bott i Sverige. Belkaid sköts ihjäl av polisen vid samma skottdrama som Abdeslam nu står åtalad för, men Krayem lever och inväntar rättegång i belgiskt fängelse.

Spåren efter dem leder till Brandbergen.

Det var under 90-talet som ”det nordafrikanska nätverket”, som Säkerhetspolisen kallar jihadistkretsarna runt en viss lägenhetsmoské, fick fäste i Stockholmsförorten Brandbergen. 

Jihadister aktiva i Sverige sedan 90-talet

Kärnan utgjordes av medlemmar av den algeriska terrorgruppen GIA (Groupe Islamique Armé). Gruppens mål var att destabilisera Algeriet och deras medel var kidnappningar, bilbomber – och att utradera hela byar. 

Under 90-talet tog GIA terrorn till Frankrike, där de bland annat genomförde en serie bombdåd i Paris tunnelbana för att tvinga Frankrike att dra in stödet till den algeriska regeringen.

För andra celler i väst var strategin av ett annat slag. Per Gudmundson, som länge granskat svenska jihadister, citerar al-Qaida-strategen Abu Musab al Suris förklaring till varför jihadister sökte sig till Skandinavien: det var "möjligt att utnyttja de relativt slappa säkerhetsåtgärderna och välfärdssystemen".

Extremism går i arv

Sverige var under lång tid förskonat från terror – men inte från terrorister. Här vilade de upp sig, fixade finansiering och rekryterade nyfrälsta jihadister att skicka ned till Afghanistan och Somalia. Och senare till Irak och Syrien.

Jihadism tycks nämligen vara en familjeangelägenhet: fäderna reste till al-Qaida, sönerna – och döttrarna – ansluter sig till IS. 

Samtidigt har antalet våldsbejakande islamister i Sverige vuxit från något hundratal till tusentals, enligt Säpo. Åtminstone 300 har rest till kriget i Syrien, där de fått vapenträning och samlat våldskapital. 

Kriminella rekryteras

Jihadister rekryteras inte längre på universiteten, utan bland kriminella. Enligt polisen finns en allt tydligare koppling mellan organiserad brottslighet och jihadistgrupper. Ibland används intäkterna från brottsligheten för att finansiera terrorism utomlands, ibland handlar det mer om att religionen får rättfärdiga den kriminella livsstilen. 

Nyrekryterna är ofta individer som haft kontakter med socialtjänsten och rättsväsendet i åratal innan de radikaliseras. Ändå tycks myndigheterna vara tagna på sängen.

Terrordåden i Paris, Bryssel och Barcelona dödade 181 och skadade 780 personer. Svenska myndigheter kan inte två sina händer bara för att slakten inte skedde på svensk mark. Gärningsmännen levde här. De borde ha stoppats här.

 

Läs också: Sverige måste trappa upp arbetet mot terror 

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag